Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN", OM EVANGELISK TOLERANS I RELIGIONSMÅL
6l
wäl, at »den som far wilse om kärleken, han far ock wilse i alt,
hwad til saligheten nödigt är» (Lib. i, cap. 15, Om Guds kärlek).
Uti hans discipels Doct. Lutheri egna Nya Testament, har man
funnit följande ord skrifwin med hans egen hand wid 1 Joh. 3:12:
»Hwarföre dräpa de gudlöse dem, som helige äro? Swar: Effter
de icke wilja hafwa det namnet och tankan om sig, såsom wore
de ogudaktige.» Se detta i 9 Beytrag zur Samlung auserlesener
Materien zum Bau des Reich Gottes, pag. 66. Korteligen, den
som säger sig wara i liuset (äga den sanna religion och
gudstjensten) och hatar dock sin broder (förföljer menniskior för deras
tros skul och för deras ståndaktighet, som utropas för upsåtelig
motwilja), han är ännu i mörkret och wandrar i mörkret ochwet
icke hwart han går, ty mörkret förblindar hans ögon (1 Joh. 2:9,
11) och giör honom til en mandråpare, som icke hafwer Guds
kännedom (1 Joh. 5:20), det ewiga lifwet, blifwandes i sig (1 Joh. 3:15).
§ 43- Ja, swarar du, det är nu således på almenna riksdagar
stadgat och förordnat, ho kan ändrat? I förtröstan på min nära
regerande Frälsare swarar jag andra gången med Psalmen Davids
den 2, hwilken under bön nu som fordom kunde betraktas
(Act. 4: 24—29). Nu är hög tid, at hwar ock en omwänder sig
til Gud och afstår med det onda och lärer giöra godt, i stället för
hårdhet emot Christum och hans lemmar, hwarmed syndamåttet
snart upfylles (Matth. 23: 32, 35; 1 Thess. 2: 16), fast mer fatta
t kärlek til det rättsinniga wäsendet i honom och genom
wälgiö-rande mot hans fattiga söka Guds nåd och försköning (Dan. 4: 24).
Swerige, du kära fädernesland, »gif lösa dem, som du med
orätt bundit hafwer, släpp dem, som tu betungar, gif dem fri,
som du betwingar, haf bort allahanda tunga, bryt dem hungroga
tit bröd och de, som elende (och huswille emigranter) äro, haf
uti hus. Alt tå skal tit lius utbrista såsom en morgonrådne
och tin förbättring skal snarliga wäxa til», med flera härliga
refor-mations-löfften, som kunna ses i Es. 58: 6—12.
Wid cröningar och flera tilfällen gifwas offta
missgärningsmän löse. Ännu har man tid at giöra godt. Hwi löser man icke
heldre dem, som med orätta bundne äro? De äro dock
beskede-lige swenske undersåtare och dertilmed Christi lemmar (Marc.
15: 6—15). Du älskeliga Swerige, klämm intet Jesu finger, hwarmed
han tilbiuder tig hielp, lif och salighet (Matth. 10: 12—15,32—40).
Du wet wäl, hwad synd det är at förswara och effterlefwa felaktiga
förordningar, til exempel kyrkio-lagens cap. 1, § 2. Det är ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
