Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - VIII. Om evangelisk tolerans i religionsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J><? MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
sin lust med werldsliga handlingar, näringsomsorger och långwariga
jordiska commissioner på riksdagar, de hafwa intet lefwandes
Guds ord blifwandes i sig, utan förakta evangelium såsom sämre
än werldsliga lagen, den de häldre behålla och omgås med.
Dessutan ser jag intet, huru kongeliga förordningar i
justitiae-wärket och kyrko-lagen, cap. 19, § 22, hwilke påstå, »at
prästerskapet icke bör inmänga sig i werldsliga syslor och handteringar1
som dem intet widkomma, utan hindra deras embetsförrättningar,
hwilket borde med sig hafwa ordets lärande och andras förmanande
til at blifwa i sit stånd och kall» — jag ser intet, huru detta kan
practiceras, så länge prästerne intet undanbedja sig riksdags
commissioner, aflåtandes det 25:te stycket af 1723 års prästerliga
privilegier.
§ 46. I fall prästerne (emot Eckarti Pastor. Conscient., d[el?]
3, quaest. 6, pag. 261) påstå det- wara »hederwärdt och
anständigt, när om dem säijes, at de äro gode politici», då wil jag intet
tala mer derpå, utan allenast betyga, at det är ock et giltigt skiäl,
hwarföre jag eij kan hålla dem för Andans embetsmän. »Vos non sic ».
(Matth. 20: 26). De hafwa nog läsit Gottfr. Arnolds Gestalt eines
evangelischen Lehrers, derest Part. 2, cap. 10, § 10, 11 föreställes,
hurudant et satans grep det är, »när werldslige beställningar och
commissioner äfwen under godt sken prästom påbördas». Och
(ibid. cap. 9, § 11—15) »huru hindersamt det är för ordets tienare, när
de med åkerbruk och timmelig närings-sorger afdragas från
siäla-omsorgen och småningom besmittas med et jordiskt sinne».
För hwilken ordsak Doct. Spener wille, »at prästerne på sådant
wis (adde i brist på tro) måtte få sin nödtorfft, at de icke derwid
genom närings-sysslor måtte afhållas från en sann flit i ordet».
Se Doct. Speners Erklärung der Epistel an die Galater, cap. 6: 6, 7.
§ 47. De clerker, som annat påstå, utwisa nogsamt at, at en
påfwisk ande, under hwilkens regering de först fingo stånd och
säte wid herredagar i Swerige, ännu äger krafft och trefnad i dem.
Bellarminus (lib. I, de Clericis) påstår det icke wara emot Guds
ord, at en biskop äfwenwäl är en werldslig herre. »Non esse contra
verbum Dei, ut episcopus sit princeps». Augsburgiska bekännelsen
sätter deremot denna lärona: »Öfwerheten hägnar intet siälarna
utan kropparna och lekamlig ting mot uppenbara injurier. Hon
twingar menniskiorna med swärdet och kropps-straff til at hålla
borgerhg sämja och rättwisa. . . . Men kyrkio-makten hafwer be-
1 T. 269; V. och N. 1637 handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
