Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén. Skrifter (forts. fr. föreg. årg.) - IX. Om försoningen m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN, OM FÖRSONINGEN M. M.
jag icke wet något språk, som directe handlar om Jesu, hwaraf jag
icke på dessa XI åren fått suga honung. Det är ock nu min tröst,
at medlaren Jesus är Gud-man och at han älskat mig och utgifwit
sig sielf för mig (Gal. 2: 20) til gåfwo och offer, Gudi til en söt lukt
(Eph. 5: 2); at Gud älskat oss och sändt sin Son til en försoning
för wåra synder (1 Joh. 4: 10) och til at nederslå diefwulens
gärningar (1 Joh. 3: 8); at Guds kärlek är så mycket mer priswärdig,
som Christus dödt för oss den tid, då wi ännu worom syndare och
Guds fiender (Rom. 5: 8, 10). I Christo har jag fått och behållit
synders förlåtelse, godt samwetes frid, kärlek för Gud och dem,
som af honom födde äro (1 Joh. 5: 1—6), äfwen ock för alla
menniskor i gemen (1 Tim. 2: 1—6), ja ock för owänner, at jag af
Wärtans wälwillighet wälsignar dem (Math. 5: 44 seq.). Mycket mera
godt har mig genom trona tilfallit, hwilket alt jag tilskrifwer Gudi
och Lambena (Apoc. 5: 9, cap. 7: 10). Jag sade: Wid sådana
Skriff-tenes witnesbörder, som genom Guds anda läggas mig på hiärtat,
därwid blif wer jag gärna, där är mit element, hwari min siäl niuter
bete och wältrefnad (Psalm. 23). Men då jag genom andras
utläggningar, systematiska philosopherande och disputer låter mig
dragas ut i subtila concepter och raisonnementer, då mår jag illa
och måste til bibliska enfalligheten tilbaka igen. När jag då läser
i Joh. 2: 2: »Jesus Christus är försoningen för wåra och hela werldenes
synder» och jag tänker på huru den ene glosserar så, en annar så,
då har mig händt, at Guds nåd nedtystat förnufftet och mins
hiär-tas begär nedsänkt sig i Jesu skiöte med denna resolution: Min
frälsare, jag håller mig til dig. Du west aldrabäst, hwad du lidit
för min skul och huru försonings wärket innom den H.
Treén-heten bör förklaras, så at hwarken des kärlek eller helighet
förklenas. Mit förstånd hinner intet med at tydeligen begripa detta,
eij heller at förklarat på et sätt, som den helga kärleken anstår.
Jesu, mit förnufft är en bestia, som bör slaktas genom trona. Jag
har nog af din Andas witnesbörd, som witnar med mig, at jag i tig
är blefwen Gudi tacknämlig, kärkommen och i tin kärleks krafft
tilbaka är worden kär i tig och tin Far. Tu befredar mit samwete
effter mit dageliga snafwande. Tu stillar min oro och swalkar
min ångests hetta och uplenar min hårdhet. Tu nederslår
diefwulens gärningar och al den fiendskapen, som är i mit kiött.
Sådant med mera föregår hos mig under trogit öfwerlemnande
åt min Tröstare och Heliggiörare, när och huruwida honom täckas
måtte at uppenbara mig denna konungens hemlighet, neml. det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
