Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Englands brytning med Rom enligt nyare engelska handböcker - Joh. Lindblom. Birgitta-studier. I. Ak. afh. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
’75
äfven här ett försvar för Henrik; denne måste gå fram öfver
motståndarnas lik, om ej hela hans verk skulle riskeras.
Beträffande frågan om klostren hopar H. kort och öfverbevisande
klart de faktorer, som visade nödvändigheten af deras
upphäfvande både ur religiös, sedlig, ekonomisk och politisk synpunkt;
här lägger han ej alls fingrarna emellan. Hur hopplös i
verkligheten klostrens ställning i England 1539 var, visar han genom
det enkla faktum, att ej ens i det af biskopar väl besatta
öfverhuset ett försök gjordes att försvara institutionen. Han kan ej
ens som Pollard och Gee tro att det varit lyckligt, om åtminstone
klosteregendomen stannat hos kyrkan; kyrka och kristendom
fick till slut bästa gagnet af, att klosterrikedomarna kunde gifvas
landet till nationellt stärkande. Och att tro pä nyttan af
bevarandet af ett reformeradt klosterväsende vore ett ohistoriskt
betraktelsesätt; klostren voro så fullständigt ett med påfvedömet,
att påfvemaktens död måste betyda deras död. Munklif utan
påfvedöme, påfligt kyrkolif utan munkdöme kunna ej blomstra
1 England.
Till sist må här påpekas en värdefull samling kyrkohistoriska
biografier, »Leaders of religion», utgifven af A. M. Stedman och
H. C. Beeching, de flesta i ny upplaga 1904 —1906. Samlingen
omfattar bl. a. tre biografier, som beröra Englands
reformationshistoria. Viktigast är Cranmerbiografien af den numera äfven i
Sverige kände kanon A. J. MASON. Författaren är, som bekant,
högkyrklig, dock utan att hemfalla åt Gairdners ensidighet;
framställningen är talangfull. — De båda andra biografierna äro
R. M. och A. J. Caria’LE’S öfver den store predikanten Hugh
Latimer, 2 uppl. 1905, 183 sid., och F. A. Maccunn: John Knox,
2 uppl. 1904, 238 sid.
F1 y ■ Hj. H-t.
Knut B. Westman: Birgitta-Studier. I. Ak. afh. Uppsala,
Akademiska Boktryckeriet, 1911. (I: Uppsala Universitets
Ars-skrift 1911.) XV, 304 sid. Pris 5 kr. 50 öre.
Det torde med fog kunna sägas, att den svenska kyrkans
historia är de stora religiösa personligheternas historia. De
senare decenniernas kyrkohistoriska författarskap i vårt land bär
icke minst vittne därom. I den mån vi lära känna vår kyrkas
stormän i skilda epoker i grunden, vare sig de intagit ledare-
Kyrkohistorisk Årsskrift 1911. jo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
