Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Joh. Lindblom. Birgitta-studier. I. Ak. afh. af K. B. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
ställning på höjderna eller troget verkat genom sin gärning eller
sitt personliga inflytande i det tysta, i den mån göras vi ock
förtrogna med de tidsskeden, hvilka de tillhöra. I den mån vi foga
personligheterna samman, foga vi vår kyrkohistoria i dess
väsentlighet samman.
Westmans studier öfver Birgitta ge oss en klarare,
konkretare och helt visst exaktare bild af Birgittas personlighet,
än vi förut ägt. Men de ge oss äfven något mera, de ge oss ett
helt stycke medeltid. Författaren af denna afhandling har vunnit
detta mål genom att teckna Birgittas religiösa personlighet mot
bakgrunden af ett helt — måhända onödigt rikhaltigt — galleri af
medeltida mystici i det ungefär samtida Europa. Vi få därigenom
en djup inblick i medeltidsfromhetens väsen med dess
egendomliga spänning emellan specifik kristendom och allmänreligiös
primitivitet. Men vi få något mera: vi få ett stycke svensk
medeltid, för så vidt de vederkvickande särdragen hos det
åtminstone efter personlighetsidealets måttstock ojämförligt högre
stående nordiska helgonet till större eller mindre grad just äro
att skrifva på svenskhete7is konto. Det berättigade i en sådan
historiens bokföring torde med största sannolikhet vara ryckt
undan alla tvifvelsmål i den stund, då den svenska
medeltidsfromhetens historia är skrifven och Birgitta fått sin plats
bestämd jämväl i detta sammanhang. Men på den stunden vänta
vi ännu.
Kärnan i westmans »Birgitta-studier» utgöres af en
ingående analys af Birgittas religiösa personlighet, och detta dels
från synpunkten af hennes psykopatiska upplefvelser, dels från
synpunkten af hennes religiösa och etiska hufvudtankar. Men
med lofvärd vetenskaplig omtanke banar sig förf. först vägen
dit genom en ingående litteraturkritisk analys af Birgittas skrifter.
Den svåra frågan rörande biktfädernas roll vid
Revelatio-nernas affattande besvarar förf. på goda grunder så:
»Revela-tionerna stamma från Birgitta själf: intentionerna, tankegångarna,
också det väsentliga i formen är hennes. Biktfäderna äro icke
mer än sekreterare och öfversättare. Men öfversättningen är
klumpig — vi få räkna med, att den medfört många
modifikationer i form, här och där nog också i sak. Däremot finnas
inga spår af någon systematisk öfverarbetning med någon viss
tendens» (s. 44).
Ett annat viktigt problem af litteraturhistorisk natur, åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
