Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Luther I. af Hartmann Grisar S. J. - Hj. Holmquist. Den första lutherska bekännelsebildningens förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
’75
kas, att vi ännu ej kunna slutgiltigt se författarens bedömande
af Luther. På kritiska punkter i här föreliggande del komma
gång efter annan försiktiga uttalanden, som just intet säga,
medan en not upplyser oss om, att de skola utförligare behandlas
i del III. Vi kunna ännu vänta oss öfverraskningar, säkerligen
icke i angenäm riktning; första bandet var i hufvudsak färdigt,
när Borromäoencyklikan utgafs; det återstår att se, i hvad mån
denna tydligare kommer att spåras i den ännu ej tryckta 3:e delen.
Af det ofvan anförda framgår, att vi trots dess
obestridliga förtjänster ej kunna betrakta Grisars verk som den stora
hittills saknade Lutherbiografien, ja, ej ens som den ideala
katolska Lutherbiografien; ett mera historiskt och mera
opartiskt verk anse vi oss allt fort ha rätt att hoppas på äfven från
katolskt håll.
Hj. H—t.
Den första lutherska bekännelsebildningens förhistoria.
H. VON SCHUBERT: Bündnis und Bekenntnis 1908 (i
Schriften des Vereins für Reformationsgeschichte 1909), 72 s., 1,20 M.
Dens.: Bekenntnisbildung und Religionspolitik (utvidgadt
separat af en serie artiklar i Zeitschrift für Kirchengeschichte
1909—1910), Gotha, Perthes 1910, 280 s., 6 M.
DENS.: Reich und Reformation (utvidgadt akademiskt
festtal). Tübingen, Mohr 1911, i M.
Genom ofvannämnda undersökningar har von Schubert
ställt sig i främsta ledet bland forskarna på reformationens
historia. Man möter här samma förmåga att förena grundlig
källforskning beträffande detaljerna med vida vyer öfver de
historiska sammanhangen, som beredt hans framställning öfver gamla
kyrkans historia, hans »Kirchengeschichte Schleswig-Holsteins»
eller hans »Grundzüge der Kirchengeschichte» sådant anseende,
och som helt visst skall göra hans snart väntade
»Kirchengeschichte des Mittelalters» till ett evenemang. Det är ock en sida
af säreget intresse, som han här särskildt sökt utforska, det
historiska vardandet af en luthersk bekännelse, sedt i dess samband
med den stora politiska utvecklingsgången. Att han därvid
äfven på väsentliga punkter kunnat afvinna historien ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
