Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Den första lutherska bekännelsebildningens förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
’75
för saken; genom Fredrik den vise vunnos ständerna och
förmåddes de att hålla fast vid tanken, äfven när kejsaren svängde
och ville utan vidare utlämna Luther.
Så kom Luther till Worms. Betydelsen af händelserna i
Worms är först och främst, att Luther fick stå sitt eldprof och
afgifva sitt vittnesbörd för all världen. Men betydelsen låg ock
däri, att genom fallet Luther nu för första gången officiellt
visades, att den som bannlyses därföre ej ipso facto behöfver
förklaras i akt; Luthers kallelse inför kejsaren i Worms är
dokumentet om den definitiva upplösningen af det medeltida
understödjande förhållandet mellan imperium och sacerdotium. Men
Worms betyder äfven för det tredje, att den instans, som sköt
sig in för att döma mellan bann och akt och kontrollera det
förras riktighet — denna instans var en politisk nationalförsamling
delvis bestående af lekmän. Worms är dokumentet om det
begynnande upphäfvandet af skillnaden mellan klerici och laici,
om kyrkans sekularisering. -— Riktigheten af denna syn på
händelserna bekräftar den påflige legaten Aleander själf genom sina
klagomål. Ständerna ansågo ju ej heller Luthers sak klar
därmed, att han vägrade återkalla, utan hänsköto den till en blandad
kommission. Aktförklaringen utfärdades ju ock faktiskt på ett
olagligt sätt först efter riksdagens slut, när de flesta
medlemmarna voro bortresta; och äfven här i aktförklaringen anlitas
den rättsgrundsatsen, att Luther sättes i akt, emedan ständerna
öfvertygat sig om hans skuld; sålunda bygger ej ens
aktförklaringen enbart på påfvens bann!
Slutsumman blir alltså, att i och med riksdagen i Worms
hade riket — ej kejsaren — faktiskt dragit inför sitt forum den
kyrkliga reformfrågan äfven i dess religiöst fördjupade form.
Nu kommer tiden för det i Worms nyskapade
riksregementet 1521—ij2‡, med de årliga riksdagarna i Nürnberg och
mellan dem ett ständigt utskott som regerande. Denna period
betyder höjdpunkten af ständernas reformationssträfvänden.
Ledningen i riksregementet togs nämligen af Sachsen, hvars politik
fördes af den utomordentligt skicklige, kloke och modige
rege-mentsfullmäktigen Hans von der Planitz. Nära förbund knöts
mellan Sachsen och den mäktiga pfalziska furstegruppen, af
hvilken åtminstone en redan var helt vunnen för Luther. Hertig
Georgs af Sachsen försök att vända riksregementet mot Luther
misslyckades alldeles. Detta visade sig redan på riksdagen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
