Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Den första lutherska bekännelsebildningens förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
Så förödmjukande hans separatförhandlingar med kejsaren i
Innsbruck än voro, fingo de till slut det goda med sig, att de
öfvervunno det måhända svåraste hindret för protestanternas
samverkan : kurfursten Johans envishet och fanatism. Han sökte
nu åter känning med Filip af Hessen och trosförvanterna.
Visserligen försvårades all aktion genom den nu brännande frågan:
har man rätt till öppet motstånd mot kejsaren? Luther följde
Lazarus Spenglers förnekande af motståndets berättigande, under det
att de protestantiska juristerna drefvo den nya utomordentligt
viktiga statsrättsliga satsen: kejsaren är ej ständernas af Gud insatta
öfverhet, alltså ej deras absoluta herre, utan han är på vissa
betingelser väld af furstarna; landsfurstarna äro alltså den af Gud
insatta öfverheten, och kunna vägra kejsaren lydnad, om han
går utanför betingelserna för sitt val (här utbytes den medeltida
rättsgrunden feodalismen, länsförhållandet, mot en ny). Men på
en punkt kunde dock förberedelserna skötas med ifver. Det
gällde att inför kejsaren klargöra protestantismen. Så fingo
wittenbergerteologerna under kurfurstens vistelse i Torgau i
mars 1530 uppdrag att hastigt i några artiklar fixera
skiljepunkterna gent emot katolicismen i fråga om ceremonier (i fråga om
»tron» ansåg man sig ännu vara ett med kyrkan i dess helhet).
Så tillkommo torgauerartiklarna, som af Melanchton
öfverlämnades till Johan. De finnas ej vidare kvar i urkunderna från tiden;
men Brieger har gjort det sannolikt, att de äro identiska med
ett skriftstycke om de katolska missbruken, som Melanchton
förde med till Augsburg och som ligger till grund för andra
delen af augsburgiska bekännelsen. Kurfursten Johan hade alltså
nu två bekännelser till disposition; den mot Zwingli riktade
frankisk-sachsiska (schwabacherartiklarna), och den mot Rom
riktade »torgauerartiklarna». Dessutom medtogo hans teologer de
ofvannämnda marburgerartiklarna som uttryck för positiv
protestantisk tro. — Härmed voro de väsentligaste momenten i den
första lutherska bekännelsebildningens förhistoria genomlupna;
utarbetandet af augsburgiska bekännelsen begynnte.
Hj. H—t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
