- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettonde årgången, 1912 /
32

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Neander. Den ortodoxa kyrkan i Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

HERMAN’ NEANDER

ropa de ortodoxe, och såsom en besegling på denna bön
tillfoga de ett trefaldt: »Heliga Gudamoder, fräls oss.» Andra
liknande böner finnas, t. ex.

»O, Gudamoder saliga,

som öppnat har barmhärtighetens dörrar,
till dig vårt hopp vi ställa,

att ej vi må förgås,
men genom dig förlossas från all nöd och fara,
du irälsningsklippa för det kristna släktet.»

Att i Grekland rätt lefva sig in i de ortodoxes
Gudsmo-dersdyrkan är på grund af de entoniga byzantinska melodierna
svårt för en främling. Väl kan man naturligtvis äfven där ta
kännedom om hymnernas innehåll, men när man sedan hör dem
sjungas, tilltala de på intet sätt utan verka nära nog söfvande.
Först i den ryska kyrkan med dennas liffulla rytmer trädde
det ortodoxa gudstjänstfirandet i en helt annan dager för mig,
och jag fann då äfven, huru lefvande den heliga Jungfrun stär
för det religiösa medvetandet. Grekerna själfva, som af hjärtat
älska sitt sätt att sjunga, torde emellertid ur hymnerna hämta
samma starka intryck som ryssarna göra. Dock är det
otvifvelaktigt, att gemene man bland de senare känner till flera
hymner än bland de förra, då det finnes upplagor af de ryska
bönböckerna, som innehålla ett långt rikhaltigare urval än den
grekiska Tj ’Ispà Suvotjiii; och andra liknande.

I fråga om andaktsböcker har jag från Grekland erhållit ett
bref, där det bland annat heter: »Hvarje kristen har i sitt hem
ett nya testamente, ’Ispà X’jvcLtc, en samling böner samt ßto?
twv ’Ayüov.» Huruvida detta meddelande är fullkomligt riktigt
med afseende på den sistnämnda arten af religiös uppbyggelse
eller »Helgonens lif», vägar jag icke säga. Mig synes det vara
otänkbart, att denna andaktsbok i komplett upplaga finnes i
hvarje hem. Det är nämligen ett omfattande arbete, där
de särskilda dagarnas helgon behandlas. Klostren äga det
naturligtvis fullständigt, och där genomgås månad efter
månad de olika volymerna. Otvifvelaktigt är emellertid, att äfven
hemmen hafva det, ehuru i små utdrag med de mest populära
helgonens historia. Georgios t. ex. är känd öfverallt. Om
honom gå många sällsamma sägner. En af dem fick jag höra,
när jag med en munk var på färd till ett kloster. Vi hade
kommit in på allehanda religiösa spörsmål, bland annat om un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1912/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free