Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Herman Neander. Den ortodoxa kyrkan i Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ORTODOXA KYRKAN I GREKLAND
I I
der, som helgon gjort. Han berättade då, huru vid ett tillfälle
en fader förlorat ett barn. Det hade blifvit stulet, och man
hörde sedan ej mera af det och begrät det såsom dödt. Men
så en dag fann man det oförmodadt i hemmet. Förvånad
frågade fadern: »Hur har du kommit åter?» — »En man på en
hvit häst ryckte mig ur röfvarnes händer och sprängde med
mig fram genom rymden», svarade barnet. Då förstod man,
att den helige Georgios räddat det. — Munken fann snart, att
jag föga kände till af hvad såväl detta som andra helgon gjort,
och han gaf mig därför det rådet, att så fort vi kommit fram
till klostret begära ßto? twv ’A-ftwv, där en ny, sällsam värld
skulle öppna sig för mig, och där jag skulle få en inblick i,
huru skön den ortodoxa kyrkan är. —
Att de ortodoxa i sina hem ha nya testamentet, bör icke
förundra. Om ock berättelserna om helgon ofta sysselsätta
tankarna, så längtar man dock att känna till, hvad Frälsaren
själf gjort, och han kan icke sägas vara af dem glömd.
Mycket af evangeliernas innehåll kommer dem till godo redan
genom hymner. När dessa behandla bibliska tilldragelser,
återgifva de dem alltid troget utan någon förvanskning, såsom förut
med ett par exempel visats. Intet kan dock göra den särskilda
läsningen af nya testamentet öfverflödig, och utan denna måste
kristendomskunskapen bli bristfällig och det kristna lifvet tyna
bort. Grekerna ha svårt så tillvida, som de af nya testamentet
ej äga någon öfversättning, hvilken de få använda. Själfva
påstå de, att de förstå det gamla språket. En fällde till mig ett
så bestämdt yttrande som detta: »xàXXtota xai o i èvTsXw?
à7pä|j.u.aiGi èvvooöai tà? Xs|sic toö Ispoö söa’pfsXioD.» En annan
uttalade sig mera tveksamt: »Det språk, på hvilket nya
testamentet är skrifvet, förstås af folket. Visserligen finnas enstaka
uttryck, som äro svåra att fatta af de olärda, men då är det
möjligt att genom någon kommentar fä de nödvändiga
upplysningarna. Likaledes vänder man sig till de mera bildade med
förfrågan om, hvad den eller den meningen betyder och på
så sätt undanrödjes all villrådighet.» Tillförlitligast torde väl
den sistnämndes yttrande vara. Öfverdrifvet måste det synas,
att »äfven de fullständigt obildade förträffligt begripa det heliga
evangeliets uttryck», ett påstående, som ock härrör från en ung
student, hvilken föga kommit i kontakt med verkligheten. Det
senare åter är folkskollärare Pelekänos’ uppfattning, och den
Kyrkohist. Årsskrift 1912. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
