Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Ldm. Erik Dahlberghs dagbok (1625—1699), utg. af Herman Lundström. Upsala & Stockholm 1912
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2öo
litte raturöfversikter
Djupast men tillika allt behärskande ligger det religiösa
inslaget. Sin fädernekyrkas trogne son vill han i alla lifvets
skiften vara. Såsom ädel telning af urgammal svensk stam
framstår också Dahlbergh framför allt genom sin fasta, lefvande
Gudsförtröstan, sin oskrymtade, kristna tro. Hvem märker för
öfrigt ej svensk-kynnets äfventyrshåg och drömmaredrag vara
inväfda också i hans uppenbarligen innerst ur religiös grund
framsprungna längtan — till Jerusalem».
I de sista orden ligger ock en antydan om det djupaste
skälet till att det blef en kyrkohistoriker och icke t. ex. en
krigshistoriker eller tecknare af den politiska häfden förunnadt
att utgifva detta nationalverk. Allt för länge har man i vida
kretsar — ofta dock utan att rätt vara medveten därom eller
riktigt göra sig reda därför — betraktat kyrkohistorien såsom
väsentligen biskoparnas och prästernas eller sekternas historia.
Måhända vill man i teorien medgifva det, men faktiskt glömmer
man ej sällan, att just en sådan gestalt som vår Erik Dahlbergh
dock äfven han hör med till vår svenska kyrkas häfder.
I hvad mån utgifvaren lyckats med sin maktpåliggande
uppgift, tillkommer det naturligtvis icke mig att yttra mig om. Jag
har endast med dessa rader velat på ett sätt, som ofta har
motsvarighet i de stora kulturländerna, bidraga till att fästa
uppmärksamheten på tillvaron af detta verk och framhålla några
synpunkter angående dess tillkomst och väsen.
Ehuru editionsarbetet lyckligtvis icke behöft forceras — det
tog sin början omedelbart efter Roskildedagen den 28 Febr.
1908 — och korrekturläsningen blifvit skött så noggrant som
det varit mig möjligt, så hafva nog några tryckfel insmugit sig.
Jag vågar dock hoppas, att de ej äro många, då flere
förmodade sådana bevisat sig icke vara det. — Sid. 4, rad 3
uppifrån står emellertid forsamling, bör vara försambling. — En
framstående sydsvensk krigshistoriker har också framställt en
fråga angående de pä sidorna 127 och 135 mötande
namnformerna Eilcrliolke och Elerholk. »Skall ej detta namn vara
deladt i två ord i originaltexten?» Så är verkligen icke
förhållandet. Däremot borde naturligtvis undertecknad hafva gjort
denna textändring, då tydligen den danske gardesöfversten Ejler
Holk åsyftas, men också anmärkt saken bland ändringarna. Den
nya 1912 års upplaga är dock fullt trogen med originalet, medan
den Lundbladska af år 1823 har på det ena stället C sid. 164)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
