Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Arvid Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL 35
bekännelsen, (då ju brödraförsamlingens missionärer voro beredda
att följa en sådan), blott den vore i öfverensstämmelse med den,
som han framlämnat. Då ärkebiskopen just var på väg till
stor-kansleren Critias för att få skrifvelsen utfärdad, så kunde G.
nu i sista stund gifva honom noggranna instruktioner om huru
brefvet borde vara affattadt. Arkebiskopen sade då, att
stor-kansleren var mycket svår att komma till rätta med. »Han är
en lärd men listig man, som sträfvar efter patriarkvärdigheten.»
Ett par dagar därefter infann sig G. hos ärkebiskopen, som
just kom hem från patriarken, hvilken hade undertecknat den
nu färdiga skrifvelsen. Och nu låta vi G. själf berätta sina
känslor och tankar vid genomläsandet af detta efterlängtade, af
patriarken och storkansleren undertecknade och med patriarksigillet
försedda, på pergament skrifna dokument, som han med sådan
ihärdighet till sist hade lyckats tillkämpa sig och som han nu
ändtligen höll i sina händer.1 »Det kan ej beskrifvas, huru
bestört jag blef, när jag började läsa denna skrifvelse. Redan de
första orden föreföllo mig anstötliga. Och innan jag läst hälften,
fann jag den vara helt och hållet afvig och stridande mot vår
mening, då den går ut på en förening och trosgemenskap (svönjs
%ai xoivdma TttoTsw?) mellan vår kyrka och deras. Huru
oför-skämdt man handlade mot oss, då man till belöning för vår
föregifna öfvergång till grekiska kyrkan (för att icke säga affall)
icke beviljar oss den begärda rättigheten att fritt få verka till
hedningarnes omvändelse utan blott ett uppehåll (»-/äptv [-jtEpiTj-p]-aswc»),-] {+jtEpiTj-p]-
aswc»),+} som man ej kan neka någon främling, han må vara af
hvilken religion som helst.» Det som så upprörde G. var alltså,
att det här såg ut, som om brödraförsamlingen i sin helhet, som
ödmjukt och tacksamt erkände den grekiska kyrkan såsom sin
moderkyrka, nu hade bedt om att bli återförenad med densamma.
I skrifvelsen betonas nämligen (se Bil. III), att de s. k. mähriska och
herrnhutiska bröderna utgått från grekiska kyrkan och ända till
denna tid förblifvit i den ortodoxa, ostraffliga läran, ehuru de genom
tidsomständigheterna måst ändra något i kyrkobruken .och
författningen; att de vördnadsfullt antaga allt det som hör till
den gamla grekiska kyrkan och lofva att, hvarhelst de skola
uppehålla sig, följa den sunda och rätta österländska läran med
afseende såväl på läropunkterna som på kyrkobruken och sakra-
1 Vi meddela det in extenso i Bil. III, öfversatt från grekiska till tyska
af Gradin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
