Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Arvid Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
NILS JACOBSSON
stantinopel på skeppslägenhet till Frankrike.1 Denna tid
använde han till att se sig omkring på alla sevärdheter i och
omkring Konstantinopel samt till att studera folklifvet och
grundligare lära känna karaktären hos de folk, som här funnos
representerade, hvarom han har mycket att berätta, som vi här måste
förbigå. Så fick han tillfälle att göra ett tvåtimmars besök i
Sofiakyrkan — nu en turkisk moské — och kunde ej låta bli
att fälla tårar vid tanke på att den en gång hade varit en
kristen kyrka. Äfven ett par andra moskéer besöktes samt
Hippodromen, hvarest funnos några gamla pyramider af förvånande
höjd. Han beundrade vidare Belisarii uråldriga palats och de
väldiga, 4 mil långa vattenledningarna från Kejsar Valens’ tid.
Dessutom besökte han Kalcedon och den kyrka, hvarest det
fjärde ekumeniska mötet hölls (451), och Leandertornet midt i
sundet, samt reste en gång genom Bosporen ända fram till
Svarta Hafvet, hvilket var en mycket angenäm resa, ty på ömse
sidor syntes en mängd vackra landthus och kejserliga
sommarpalats. Målande skildrar han äfven ett besök hos de dansande
dervischerna med deras besynnerliga gudstjänst. De grekiska
katolikerna voro mycket vidskepliga och lättsinniga, högmodiga,
vekliga och yppiga, oredliga och falska mot hvarandra och kunde
hastigt slå öfver från den strängaste fasta till de värsta
utsväfningar. »Simonien och vidskepelsen sitta här i högsätet»,
skrifver G. till en vän.2 De romerska katolikerna hade mycket stor
makt i Konstantinopel genom sina falska intriger vid Porten.
Genom att muta storvisiren kunde de lätt rödja undan personer,
som stodo i vägen för deras planer. Särskildt egendomlig var
en s. k. messiansk sekt bland turkarna, som hade sitt egentliga
säte i Seraljen och nu vann allt större utbredning i hela riket.
De ansågo frälsaren för Messias och världens återlösare och
väntade, att hela turkiska folket skulle omvända sig till honom.
Den 8 juli 1740 gick G. ombord på ett franskt fartyg, som
skulle gå till Marseille. Han fick tillfälle att landstiga i Mindre
Asien och se platsen, där det gamla Troja legat. Ombord på
fartyget talade han ifrigt med kaptenen själf och passagerarna
om »Frälsaren såsom enda grund, medel och väg till lif och
salighet» och sökte visa »den naturliga fromhetens och
ärbarhetens värdelöshet». Efter 6 veckors seglats, hvarunder bl. a.
1 G. till Le Long, dat. Konstantinopel d. 30/e 1740, till Z, dat. 3% 1740.
2 G. till P. Müller i Herrnhut, dat. Konstantinopel d. 30/g 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
