Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Arvid Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL
31
på hufvudet utan stod orörlig kvar på sin plats. Så snöpligt
slutade alltså G:s många förtroliga samtal med ärkebiskopen.
G. säger själf härom: »Då jag var alldeles oskyldig och ej hade
förtjänat ett sådant behandlingssätt af honom, så kunde jag vara
alldeles lugn och obekymrad. Jag märkte väl, att han gärna
ville bli osams med mig och bli mig kvitt. Jag hade på ett
höfligt sätt sagt honom sanningen, hvilket alltid föder hat.»
Emellertid beslöt han att skrifva ett hjärtligt bref till honom
för att söka göra honom försonligt stämd. Han sammanfattade
i detta bref det viktigaste af det, som han föregående dag sagt
honom, och förklarade ytterligare meningen med dukaten samt
bad till sist om förlåtelse för att han mot sin vilja hade sårat
honom. På detta bref fick han intet svar, och han insåg nu,
att det var omöjligt att göra något vidare åt saken. Han
frågade nu Frälsaren, om han skulle göra ännu ett besök hos
ärkebiskopen, men fick ej tillåtelse därtill. Åtskilliga skäl talade
dessutom för att ärkebiskopen aldrig hade sammankallat de
andra konsistoriales, utan att han hade ljugit ihop allt, hvad
han berättat därom. Han ville t. ex., att G. ej skulle besöka
de andra ärkebiskoparne, och sade, att de voro farliga och blott
sökte störta hvarandra. G. skulle ej heller visa patriarkens
skrifvelse för någon med undantag af de svenska sändebuden.
Hufvudmotivet till ärkebiskopens först visade vänlighet och
tillmötesgående mot G. var tydligen, att han på äkta byzantinskt
sätt ville stå på god fot med de förnäma och inflytelserika
herrarna. Men G. framhåller dock såsom sin vissa öfvertygelse,
att han i bÖ7-jan hade menat det hjärtligt och uppriktigt mot
honom och på allt sätt sökt göra honom till lags, ehuru han
hade måst gifva efter för storkansleren Critias’ ortodoxa nit.
Emellertid hade han nu intet annat att göra än att se sig om
efter en lämplig skeppslägenhet för hemfärden.
IV.
Gradins hemresa från Konstantinopel och förhandlingarna
efter återkomsten till Marienborn.
Som Smyrna, som hade de bästa förbindelserna med
Marseille, var smittadt af pesten, fick G. nu vänta 6 veckor i Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
