Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Spener alltigenom ortodox: »Demonstravit eruditionem
profun-dam et subactam, theologiam puram, sanctam, ex intimis
visce-ribus optimae et saluberrimae Lutheri doctrinae desumtam sibique
semper accurate ad ipsam usque scrupulositatem phrasium
con-stantem» etc.1 Weismanns omdöme om pietismen i allmänhet,
hvilken af honom skiljes ifrån »Separatismen», d. v. s. den
radikala pietismen, som naturligtvis utan vidare förkastas, är
svårare att fixera, enär det förlorar sig i en rad mycket
försiktiga och moderata slutomdömen vid behandlingen af de olika
kontroverspunkterna, men torde få anses såsom i det hela
gynsamt.2 Weismanns blida och ireniska uppfattning tränger
emellertid mindre djupt än en Jægers, som visserligen icke hvilar
på en strängare historisk undersökning eller skarpare historisk
metod, utan liksom hos de strängt ortodoxa i allmänhet på en
föga utredd instinktiv känsla af att det dock i pietismen förelåg
något verkligt nytt och för ortodoxien främmande.
Betecknande för Weismanns ståndpunkt och tillika för vändningen i
det teologiska betraktelsesättet är hans slutord om kontroversen
de theologia irregenitorum: »De his quaestionibus diversas
in ecclesia sententias fuisse toleratas, vel saltem ita discussas,
ne una pars alteri haeresin objiceret; posseque de iis adhuc
placide disputari, donec major lux ex comparatione utriusque
sententiae affulgeat et Charitas mutua interius reparetur.»3
Från pietismens egen tid bör nämnas äfven den lärde och
vidsynte Jenaprofessorn Joi-i. Franz Buddeus († 1729). Starkt
påverkad af den reformerta foederalteologien och nära
förbunden med pietismen, utan att likväl tillhöra densamma, utgör
han ännu ett exempel på den begynnande utvecklingen inom
ortodoxien till större förstående af de samtida andliga och
religiösa rörelserna. Utmärkt af historiskt sinne och betraktelsesätt
ser Buddens i pietismen en praktisk-religiös reaktion mot den
lutherska kyrkans skolastiska teologi, liksom han i
cartesianismen såg en befrielse från den filosofiska skolastiken och
sannolikt är den förste, som i den nya filosofin och vetenskapen å
clen ena och pietismen å den andra sidan ser bundsförvanter
mot den gamla skolastiken i filosofi och teologi.4
1 Loc. cit. pag. 1163.
■ Cfr pag. 1226, 1227. Pag. 1230 sqq. godkännas collegia pietatis under
förutsättning af deras kyrkliga ledning.
3 Loc. cit. pag. 1219.
4 Joh. Kunze, Art. Buddeus i PRE.3, III, s. 518 ff., Grünberg, a. a. III, s. 31 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
