Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
E. LINDERHOLM
med hänsyn såväl till sin öppet erkända anledning som sin
prägnanta formulering af ett par huvudinvändningar mot
pietismen från ortodox sida icke är utan sitt intresse. Jæger
skrifver nämligen bl. a. följande: »Certe id negari non potest, quod
pietismus magnas turbas in ecclesia excitarit, neque omnino
excusandus sit Spenerus, qui, si voluisset et justum pro puritate
fidei zelum prae se tulisset, procul dubio turbas ilias maxima ex
parte componere et ecclesiae tranquillitatem dare potuisset. Verum,
quia vir ille, coeteroquin, si intentionem spectes, non malus,
theo-logiam dogmaticam-ejusque puritatem posthabuit theologiae
prac-ticae; inde illa confusio. Sane utraque in pari pretio est habenda,
utraque pari zelo tractanda: Quin si rem ipsam et methodum
spectemus, ante omnia intellectus est formandus, atque in eum
introducendum est lumen fidei, sine quo voluntas facile a
Principe tenebrarum sub specie angeli lucis ad avia et praecipitia
duci potest. .. Fatemur porro, quod causam Spenerianam, si non
juvare, mitigare tamen voluerimus . . . Postea tamen, re nobis
explorata, proprio nostro exemplo, aut, si vera fateri convenit,
ex odiis et persecutionibus clandestinis, eoque magis venenatis,
quas sustinuimus, patuit, quod pietismus dictus non sit mera
fabula, sed spiritus aliquis malignus, et quod sub larva illa
lateat tumens et lubricus pharisaeismus.»
Jægers ståndpunkt delas icke af hans som kyrkohistoriker
långt mer betydande efterträdare Chr. Eberh. weismann,
som i sin Introductio in Memorabilia ecclesiastica
Hi-storiae sacrae Novi Testamenti vida utförligare och mera
sammanhängande än Jæger behandlar hvad han kallar
Contro-versiae pietisticae et antipietisticae.1 Medan Jæger icke
besväras af dylika hinder, betonar Weisman svårigheten för att
icke säga omöjligheten att så snart skrifva pietismens historia.
Utom det att materialet var oerhördt stort till sitt omfång och
ännu outforskadt, var tiden ännu icke inne för lösandet af denna
uppgift: »Tam confusuin et monstrosum chaos sub nomine et
idea pietismi hodie coaluit, ut summa dexteritas non sufficiat
ad omnes ilias ideas et confusiones in ordinem redigendas et
suum cuique tribuendum».2 Speners förtjänster äro emellertid
för Weismann höjda öfver allt tvifvel. Hans påstådda beroende
af Labadie afvisas, och i motsats till Jäger finner Weismann
1 Tom II, Stuttgart 1719, pag. 1208 sqq. Om Spener pag. 1163 sqq.
- Loc. cit. pag. 1209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
