Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7’
welche in der moralischen Welt durchaus nicht ganz felen kan . . .
Sie brauchen ihre Verstandsfähigkeit nach eben dem Rechte
als andre Menschen, welche sich ein Nachdenken zutrauen.»1
Närmast labadisterna gälla några rätt betecknande, af finaste
religionspsykologiska förstånd utmärkta ord: »Man kan den
sanften reinen Geist, die ernstliche heilige Gesinnung solcher
Christen loben und kennen, ohne alle ihre Schritte, alle ihre
Urtheile selbst zu billigen und nachzuthun. Der wirkliche Geist
des Christenthums, im Unterschied des Naturalismus, lässt sich
aus dergleichen kleinen Schriften am leichtesten erkennen;
innerste reinste heilige Ordnung der Seelenkräfte, mehr oder
weniger mystisch, rednerisch, gelert, deutlich, dunkel, zeichnet das
christliche und wirksame des Christentums aus, das im
Naturalismus gar nicht ist und nicht seyn kan».2 I sitt Vorrede vom
Fanaticismo hade Semler kallat herrnhutismen en broder till
naturalismen. Detta var raka motsatsen till hans senare nu
återgifna betraktelsesätt, men det kan ingen tvekan råda, om
hvilkendera uppfattningen är den riktigaste.
I det föregående är intet nämndt om Semlers ställning till
pietismen, d. v. s. till hvad man på hans tid i öfverensstämmelse
med Walch och Mosheim förstod under detta namn, den
konservativa, af en Spener och Francke representerade pietismen.
Det är förenadt med någon svårighet att fixera Semlers
ställning till denna. I hans ofvan citerade Vorrede nämnes icke
den konservativa pietismen och undantages sålunda från dess
skarpa kritik. I Semlers senare mig tillgängliga skrifter är det
ock svårt att finna några bestämda uttalanden om pietismen.
Semler har ju för öfrigt icke i sin egentliga kyrkohistoriska
forskning nått fram till pietismens egen tid, utan stannat ett
stycke in på 1600-talet8 och af hans 171 skrifter handlar ingen
om pietismen.4 Semlers erkännande äfven åt långt mera
avancerade riktningar och kritiska ställning till ortodoxien bör
emellertid ha tillförsäkrat den konservativa pietismen ett väl så
gynnsamt bedömande. Ett och annat positivt bevis kan ock gifvas
härför: Spener och Francke nämnas jämte Arndt i ett
sammanhang, som låter samtliga dessa män framstå som de yppersta
lärare, liksom ock epitetet teolog i högsta mening redan under
1 Lebensbeschreibimg I, s. 266, 267.
2 Lebensbeschreibung I, s. 269.
3 Eichhorn i Bibliothek der bibi. Literatur, V, s. 97.
4 Ibdm Verzeichnis der Semlerischen Schriften, s. 184 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
