Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
de första professorsåren liksom senare användes af Semler ej
blott om Luther och Melanchton utan ock om Spener.1 En
jämförelse mellan Labadie och Spener utfaller till den senares
fördel: »Labadie und seine ersten Gehülfen und nachherigen
Anhänger kan man unter uns mit Speners Bemühungen
vergleichen. Spener war aber viel stärker am Verstand und an
Ent-schliessungen; zur steten bleibenden Besserung des öffentlichen
Religionsstandes kommen beide sehr überein.»2 Semler
erkänner det berättigade i pietismens fromhet och frälsningsväg, för
så vidt det gäller vissa människor, för hvilka den djupa
skuldkänslan och boten äro naturliga, men han erkänner icke denna
väg såsom bindande för alla.3 Vidare förhåller sig Semler
kritiskt såväl till alla tendenser att sky denna världen och de
sociala uppgifterna, som till förhoppningarna att förverkliga en
allomfattande reformering af kyrkan och samhället. Detta var
något, som både den allvarliga ortodoxien och den konservativa
pietismen innerst hoppats, medan den radikala och herrnhutiska
pietismen insett, att något sådant icke kan väntas.4 Semler
delar denna uppfattning, då han yttrar de tänkvärda orden: »Eine
algemeine Besserung aller so genanten Christen ist eben so
wenig möglich, als eine algemeine bürgerliche sichere Ordnung
zur vorzüglichen Wohlfart aller Menschen».5
Semlers åskådning är rik på nya och fina iakttagelser af
det religiösa lifvet och tänkandet i dess skilda former. Det
största och betydelsefullaste hos honom härutinnan är, att han
mäktar se religiösa och etiska värden bevarade och häfdade
äfven i en massa utomkyrkliga religiösa rörelser och
tankebildningar, hvilka förut betraktats som uteslutande skadliga
förvillelser. För Semler är det klart, att äfven mystici och
separatister hafva sin uppgift och ett visst berättigande i den stora
totalutvecklingen.
Den relativism, som Semler onekligen visade vid sitt
häfdande af meningarnas’ frihet, delades icke af
upplysningsteologiens män i allmänhet,6 hvarför ock Semlers ställning till omför-
1 Lebensbeschreibung II, s. 61, 7.
2 Lebensbeschreibung I, s. 268.
3 Lebe?isbeschreibung I, s. 135, 136.
4 Se min afhandling om Sven Rosén, s. 60 ff., s. 101 f.
6 Lebensbesehreibung I, s. 269.
" Hoffmann, a. a. s. 109 ff., 125 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
