Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM
8 1
rationalistiska totalåskådning, som finner den pietistiska skarpa
motsättningen af natur och nåd vara en öfverdrift, som kunde
bli till skada.1
Gifvetvis kan icke Spalding anses ha sagt det sista ordet
beträffande de religiösa känslorna eller förmått riktigt ånge
deras verkliga betydelse, och detta sammanhänger tydligen med
hans underskattande af känslolifvet i allmänhet. Men utan
tvifvel måste det erkännas, att Spalding med sin kritik af den
pietistiska religiositeten representerar den religionens själfbesinning
och själfkritik, som kom med neologien och rationalismen och
som nödvändigt måste komma, för så vidt icke det religiösa
lifvet skulle förlora sig i det rent patologiska, liksom det i
ortodoxien förlorat sig i intellektualism och legalism.
Närmare upplysningsteologien än den egentliga
rationalismen står, åtminstone i bedömandet af pietismen, dåvarande
Göttingerprofessorn sedermera Württembergske statsministern
L. T. VON Spittler i sitt 1782 utgifna arbete: Grundriss der
Geschichte der christlichen Kirche’1, där författaren i en lättläst,
elegant form och med ett själfständigt, aldrig af småaktighet
prägladt omdöme gör läsaren bekant med själfva spetsarna på
utvecklingen.3
Med skarp blick för pietismens betydelse låter Splittler
densamma inleda en ny period i den lutherska kyrkans historia.4
Den betyder för honom en ny revolution, som hans
älsklingsterm lyder. Spittler låter emellertid Spener träda något tillbaka
i pietismens historia och få sin plats i den föregående perioden.
»Schüchtern wie ein Mann, der kaum gehört zu werden hofft,
tratt endlich Spener unter die geräuschvolle Theologen seines
Zeitalters hinein und gab das für die Kirchengeschichte so
höchst seltene Beyspiel, dass auch fast ängstlich-vorsichtige
Versuche eines eben so gelehrten als bescheidenen Mannes doch endlich
Totalrevolution erregen können.»5 Äfven utan
reformationsaf-sikter måste Spener ha funnit sin tids religiösa folkundervisning
otillfredsställande. »Ein Vortrag an einen so gemischten grossen Haufen,
als unsere Gemeinen sind, was kan er anders seyn als Saame, aus-
1 Spalding, a. a. s. 112 ff.
- Här citerad efter den obetydligt förändrade 2:dra uppl. af 1785.
3 Bonwetsch, Art. Spittler, Ludw. Timoth., i PRE.3 XVIII, s. 677 ff.
4 Jfr Spittlers uttryck a. a. s. 485: >Geschichte der Luther. Kirche von
.der Periode der pietistischen Streitigkeiten bis atif die neueste Zeiten».
r’ Spittler, a. a. s. 424.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
