Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
matism söker han vid behandlingen af dessa med oväld afväga
beröm och tadel. Att han utsträckt detta oväldiga
betraktelsesätt äfven till pietismens radikalaste representanter såsom en
Dippel måste antecknas som ett betydande framsteg.
Något mera än tvenne årtionden efter Schröckhs
Kirchengeschichte utgaf 1831 den berömde kyrko- och dogmhistorikern
G. J. PLANCK, prof. i Göttingen, sin Geschichte der
protestantischen Theologie von der Konkordienformel an bis in die Mitte
des achtzehnten Jahrhunderts». Planck förbigår de yttre
händelserna i de pietistiska rörelserna. »Nicht sie selbst sind
sonderlich merkwürdig, sondern nur der Geist ist es, der sie
erzeugte.»1 Förklaringen till pietismens uppkomst finner Planck
främst i »die elende Beschaffenheit der damahls herrschenden
Theologie und auch der Theologen dazu». Teologien var ju
»fast nichts als heilloses Wiederkäuen der Konkordienformel
und ihrer nutzlosen Bestimmungen».2 En andra orsak till
pietismens framträdande finner Planck i bristen på verklig
teologisk lärdom. Hvad var den teologiska lärdomen vid denna tid,
då Calovierna och Carpzoverna ansågos som mönsterlärda i
den lutherska kyrkan? Svaret blir: »Der Apparat von
Kenntnissen, die man allein zu der Vertheidigung der kirchlichen
Orthodoxie zusammengebracht hatte und allein zu dieser
verwenden durfte •— die Kunst und die Gewandheit, den einfachen
Lehren des Glaubens durch scholastiche Formen und
Distinktionen ein Aussehen von wissenschaftlicher Bestimmtheit und
Präcision zu geben, und die Geschicklichkeit, alle anders
Denkende dadurch aus der Kirche hinauszupolemisiren» . . .3
Detta är ju emellertid blott negativa förutsättningar för
pietismens uppkomst. De positiva har Planck svårare att komma
på spåren. Det nya hos Spener blir blott det, att han med
större allvar, än eljes var fallet, ledde sina åhörare till en
verksam kristendom och i sin predikan var mera praktisk än
polemisk. En nyhet var dock äfven Speners collegia pietatis, som
ock i hans händer säkerligen voro högst nyttiga. Af Spener
själf bevarades de vid god ordning och höllos de rena från allt
svärmeri. Naturligt var, att ej blott den råare delen af folket
utan ock den stora massan af dem, som dittills, trots en ganska
1 A. a. s. 180.
- Ibdm s. 181.
3 Ibdm s. 183.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
