Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM
8 1
ein Gegenstand des Gedächtnisses, der äusserlichen Uebungen,
der Gelehrsamkeit und der Streitfertigkeit gewesen war.»1
I de pietistiska striderna äro Schröckhs sympatier
öfvervägande på pietismens sida gent emot ortodoxien, så länge fråga
är om den Spenerska pietismen. Dock märkes ett bemödande att
skipa rättvisa åt ömse sidor. Att Speners förflyttning till den
ofördragsamma kursachsiska kyrkan såsom dess främste man
fick sin betydelse, har Schröckh riktigt insett.
Den radikala pietismen är för Schröckh, liksom för hans
föregångare, i hufvudsak en förvrängning af den spenerska
pietismen. En reformation som Speners kunde icke bli utan
efterapare, som väl hade god vilja men föga insikt, missbrukade
Speners tankar och förslag och anslogo en bitter ton.2 De
förnämsta representanterna för den radikala pietismen äro
alltfort Arnold, Petersen och framför allt Dippel.
Intressant är emellertid att se, hurusom Schröckh, häri den
förste, söker göra den af alla dittills utan vidare fördömde
Dippel rättvisa och förnekar, att han varit indifferentist.3 Efter en
objektivt hållen framställning af Dippels teologiska åskådning
med ledning af Walchs material följer om Dippel och hans
verksamhet en karakteristik, som ännu har sitt värde:
»Er besass unstreitig viele gelehrte Kenntnisse, tiefere
Einsichten, und selbst nicht wenig von einem philosophischen Geiste.
Einiger Tadel des protestantischen Lehrbegriffs war ihm nicht
ganz verunglückt; mehrere seiner Sätze sind auch von denen,
die in den neuesten Zeiten eine gleiche Verbesserung
vorgeschlagen haben, wieder vorgetragen worden. Aber es fehlten
ihm gewiss manche Haupteigenschaften eines Reformators,
zumal für die neuern Zeiten: besonders Klugheit, auf
Menschen-kenntniss gegründet, Mässigung, und selbst die Geschicklichkeit,
an die Stelle des so heftig von ihm angegriffenen Lehrbegriffs
einen andern, durchgehends wohl überdachten, hellen und
zusammenhängenden zu setzen.»4
Några nya större synpunkter på pietismen i dess helhet har
väl Schröckh icke förmått anlägga. Hans framställning sysslar
mera med den pietistiska rörelsens enskildheter. Trogen sin prag-
1 Schröckh, KG., VIII, s. 282. Jfr Allgem. Biogr. VI, s. 454 ff.
- Ibdm s. 298 f., jfr s. 293.
3 Ibdm s. 305.
4 Ibdm s. 310.
Kyrkohist. Årsskrift 1914. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
