Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
Carpzov samt J. Fr. Mayer betecknas som förföljare, medan en
Löscher måste betraktas som blott motståndare.1
Pietismens från ortodoxien afvikande meningar finner Planck
förnämligast i dess lära de theologia irregenitorum, som af lätt
begripliga skäl vållade stor förargelse och ledde till ringaktning
af den teologiska lärdomen samt söndring inom prästerskapet.
Egentligen berodde pietismens förkastande af theologia
irregenitorum på dess uppfattning af den nya födelsen, som den i
olikhet med ortodoxien icke lät börja med förståndets
upplysning utan först med viljans förändring. Lika psykologiskt som
dogmatiskt oriktig, skulle denna andra skiljelära dock icke gjort
särdeles skada, därest man icke begagnat den som stöd för
omedelbara uppenbarelser, erfarna utan förståndets afficierande.
»Sie bestritten zuweilen recht eifrig damit die grosse Wahrheit,
dass Gott nur durch den Verstand auf den Willen des
Menschen würke. Sie läugneten eben damit, dass Wachsthum in
der Erkenntnis und Wachstum in der fertigen Ausübung des
Guten in gleichem Verhältniss zunehmen müsse, und sie
leiteten endlich jene seltsamen Merkmahle daraus her, wodurch und
woran jeder Mensch ihrer Meinung nach den Augenblick seiner
Erweckung, seiner Bekehrung iind seiner Wiedergeburt
untrüglich sollte unterscheiden und sich selbst angeben können». I
nära sammanhang härmed står pietismens tredje skiljelära, där
i motsats till ortodoxiens uppfattning lek, dans och skådespel
och i allmänhet förströelser förkastas såsom synd.2
Det var enligt Plancks mening två hufvudskador, som
pietismen medförde, nämligen den olyckliga inbillningen, att man
kan vara teolog utan lärdom, och vidare kristendomens
förvandling till en sektsak, hvarigenom hos folket väcktes en
separa-tismens ande.3
Men pietismen har ock sina förtjänster om religion och
teologi. »Einmahl ist es unläugbar, dass er in unsere lutherische
Kirche einen neuen Geist brachte, dem man allein das
merklichere Wiederaufleben des thätigen Christenthums zuschreiben
darf, das unter den elenden theologischen Zänkereien des i/:ten
Jahrhunderts beinahe völlig vergessen war. Der Pietismus brachte
wieder eine christliche Erkenntniss unter das Volk, welche dieses
1 A. a. s. 209—223.
2 Ibdm s. 223—237.
3 Ibdm s. 242—246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
