Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM 8 1
würklich brauchen konnte ... Er zeigte dabey dem Volke, wie
es die Wahrheiten der Religion — nicht bloss zu der
Bestreitung der Katholiken und Kalvinisten, sondern — auch zu seiner
eigenen Besserung benutzen könne; und dadurch erweckte er
auf einmahl einen neuen Ernst und ein neues Leben in der
Religion, das ja wohl damahls als eine neue Erscheinung auffallen
musste.»1 Om ock något svärmeri medföljde, förtog det icke
särdeles sanningens kraft, och kanske var med den tidens ringa
upplysning en tillsats af detta nödvändigt för att förstärka dess
verkan.2
Pietismen finge för öfrigt icke göras ansvarig för alla tiders
svärmereri. »Unter die besseren Menschen dieser Art, bey
denen das schwärmerische über das religiöse vorschlug, ohne
jedoch das letzte ganz zu verdrängen oder zu entstellen» räknar
Planck J. W. Petersen och Gottfr. Arnold. I hvarje fall kan
till pietismen icke räknas fanatici som Joh. G. Rosenbach, Joh.
Chr. Seiz, Christoph. Hochmann, Johann Tennhard och Eva von
Butlar. I hvarje fall verkade pietismen på 30 år mer
sannskyldigt godt än den ortodoxa dogmatiken på ett århundrade.
Detta är emellertid icke pietismens största förtjänst, utan det
är, att den gaf dödsstöten åt den polemiserande dogmatik, som
sedan ett århundrade behärskat teologien. Äfven om pietismen
icke uträttat mera än detta, och det utan att sätta en bättre
teologi i stället, förtjänade den redan därför det varmaste tack,
ty detta var något, som framförallt måste göras, om det eljes
någonsin skulle komma till någon »Aufklärung» i teologien.’1
Det kan ej råda något tvifvel därom, att Plancks
uppfattning af pietismen bär spår af en skarpare öfverblick och
säkrare formulering, än vi tidigare funnit. Dock präglas Plancks
framställning liksom Schröckhs af en subjektiv pragmatism, som
är särskildt märkbar i teckningen af Spener. Plancks kritik är
dock skarpare formulerad och mera genomgående än Schröckhs
och förråder uppenbart en starkare inverkan af rationalismen.
Både då det gäller att tolka och angripa pietismen utgår Planck
dock alltfort från mera underordnade synpunkter. En verklig
hufvudpunkt för tolkning eller angrepp är ännu icke funnen trots
ansatsen därtill. Gemensamt och karaktäristiskt både för Schröckh
1 A. a. s. 247.
s Ibdm s. 247 f.
3 Ibdm s. 251 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
