Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
F.. LINDERHOLM
ist weniger Theologen Leben so thatenreich gewesen, als das
Leben dieses Francke, und nicht leicht hatte in neuern Zeiten
irgend ein Lehrer so viele Freunde, Verehrer und Schüler in
der ganzen Protestantischen Welt in und ausser Europa, als er.»1
De pietistiska striderna låter väl Henke uppstå »theils durch
Missdeutung, theils durch Missbrauch und Übertreibung»2 och
går tämligen summariskt och hårdhändt tillväga med pietismens
ofta icke alltför andlige vedersakare. Men Henke visar dock
blick för de pietistiska stridernas djupare betydelse: »Fastkeine
Glaubenslehre des lutherischen Systems, die hier nicht zu läutern
versucht, für angegriffen gehalten, aufs neue vertheidigt und
erörtert worden wäre. Aber auch die Sittenlehren kamen, durch
die nahe Verwandtschaft, in der sie mit dem, was Speners
Hauptsache war, standen, in genauere Betrachtung, als je zuvor.»3
Likväl var det orätt, att man beskyllde pietismen för så godt
som allt hvad af kätteri funnits, ty Speners alla idéer gingo lit
därpå, att kristendomen är »en alltigenom praktisk
angelägenhet».4 De pietistiska striderna hade sitt goda med sig. »Immer
war es nützlich, ■ dass einmal von den Gottesgelehrten solche
Fragen aufgeworfen und hin und her verhandelt wurden, welche
Gesinnung, Leben und Sitten betrafen.»5 Stridens häftighet
berodde ej blott på det allvar, med hvilket man betraktade
stridsfrågorna, utan ock på den dunkelhet, som lådde vid sådana
uttryck som pietism, enthusiasm, kiliasm och kväkeri o. a., samt
på den fruktan, man erfor inför dessa ord. Härvid fingo
lidelserna fritt spelrum.0
Hvad vi kalla den radikala pietismen står för Henke i
tämligen löst sammanhang med hans pietism. Redan före denna
föddes af den starka böjelsen för mystiken, af det
månggestal-tade religionssvärmeriet och reformeringssjukan åtskillig
oordning. »Viele, die ihnen ergeben waren, kamen in gewissen
Puncten mit Spener und seinen Schülern überein, aber sie
übertrieben alles. Ihr Eifer hatte ein fieberhaftes Ansehn, und war
nicht selten die Frucht ihrer Magendünste.»7 G. Arnold och
1 Henke, a. a. s. 547—550.
2 Ibdm s. 512.
3 Ibdm s. 520.
4 Ibdm s. 521.
5 Ibdm s. 522.
G Ibdm s. 523.
7 Ibdm s. 529.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
