Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM 8 1
J. W. Petersen tecknas båda under skonsam kritik. I Arnolds
Unparth. Kirchen- tind Ketzer-Historie finner Henke ej blott
svåra fel utan ock betydande förtjänster. Petersen har varit i
god tro beträffande sin hustrus och andras uppenbarelser.1 Att
dessa sålunda icke såsom af den gamla ortodoxien betraktas
som ett djäfvulens verk och ej heller såsom t. ex. hos
Baum-garten som medvetet uppdiktade historier, betecknar gifvetvis
ett framsteg i uppfattningen.
I det hela har Henke neologiens syn på pietismen, som
alltfort betraktas med sympati, men med en sympati, som
förgäter äfven den billiga och rättvisa kritiken, emedan pietismen
betraktas som ett led i den utvecklingslinje, som leder fram till
den egna positionen. Villigt medgifves, att Henke har flera
förträffliga observationer och att han riktigt angifvit väsentliga
sidor af pietismens egenart och betydelse i utvecklingen genom
att betona dess praktiska art, dess djupa ingripande i den
lutherska kristendomens och teologiens omgestaltning, det
religiösa lifvets afgörande vikt och hans erkännande äfven af
missionen. Likväl är det svårt att undgå det intrycket, att denna
alltigenom ljusa teckning af pietismen har sin djupaste grund
mindre i ett värderande af pietismen själf än i författarens äfven
för denna tid nog så starka antipatier mot kyrkan. Man väntar
en mera saklig pröfning af Speners verk än den halft
urskuldande, ej alltför kännbara anmärkningen, att Spener skulle
utträttat än mera och vållat mindre tvist, »wenn er zur
Untersuchung der Wahrheit und zur deutlichem Bestimmung seiner
Gedanken mehr Philosophie gebraucht».2 Detta är alltför
menlöst, och man känner, att ett sådant betraktelsesätt från
rationalismens sida icke gärna i längden kunde visa sig hållbart inför
de skarpt konträra motsatser, som dock förefunnos mellan
pietismen och rationalismen.
Också dröjer det icke länge, förrän motsatsen mellan pietism
och rationalism kommer till synes. Liksom förut Spaldings
kritik föranledts af en samtida pietistisk rörelse, väckes äfven
rationalismens därigenom, att pietismen åter började lefva upp
med större styrka. Under upplysningstiden hade pietismen hållit
sig i en ganska stark underström. Så var särskildt, om vi
frånse Brödraförsamlingen, fallet i Württemberg, där pietismen
1 Henke, a. a. s. 529 f.
2 Ibdm s. 520.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
