Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism i 2 [
norna handlandet och hänvisar till kyrkans lära om usus tertius
legis.1 Och då de olika teologiska skolorna i motsats till
pietismen visat sig äga mer eller mindre klar blick för de etiska
uppgifterna i stort inom kulturlifvet, så kan väl ifrågasättas, om
detta alltid berott på just ett mera etiskt gudsrikesbegrepp.
Ville man anlägga Märklins etiska synpunkter på den äldre
pietismen, skulle man kunna göra det ungefär med samma rätt
och med samma restriktioner som beträffande den moderna
pietismen. Men det borde tilläggas, att den äldre pietismen gjort
en betydande etisk insats genom att på det etiska liksom på
det dogmatiska området sträfva till ett förinnerligande af det
objektivt gifna, i det den icke nöjt sig med ett till det yttre
korrekt handlande enligt föreskrifven gudomlig och mänsklig lag,
utan kräft ett mot lagens anda svarande sinnelag. Synnerligen
starkt framträder detta i dess kraf på konsekvens mellan lära
och lif, där den häfdat den personliga sannfärdigheten och kräft
hela lifvets och kallelsens gestaltande efter sin religiösa princip.
Störst intresse för vårt ändamål har Märklins skarpsinniga
och banbrytande framställning af pietismens historiska ställning
och betydelse, däri han behandlar äfven den äldre pietismen.2
Hvad han då först framhåller, det är att pietismen, såsom
helhet betraktad, är främmande för den katolska kyrkan och en
specifikt protestantisk företeelse. I hvilket förhållande står den
då till protestantismens egentliga lifsprincip, dess s. k.
materialprincip eller läran om rättfärdiggörelsen genom tron? Vid
svaret på denna fråga bör man enligt Märklins mening hafva klart,
att tron i protestantisk uppfattning betyder förinnerligandet af
den i Kristo gifna gudomliga lifsprincipen, dess assimilerande
med subjektets medvetande och vilja såsom dess nya lifsprincip.
I katolicismen åter är tron blott underkastelse och passivitet i
förhållande till det objektiva. »Der Katholicismus ist mit einem
Wort das Christenthum in der Gestalt der abstrakten
Objektivität, der Ausserlichkeit und Gesetzlichkeit.» I protestantismen
åter erkännes och förverkligas som först subjektiviteten.3
Emellertid måste man skilja mellan denna protestantismens
princip i och för sig och dess historiska realisering och
utveckling. I och för sig var väl i och med reformationen den ka-
1 Theol. Studien und Kritiken, 1840: 1, s. 201 f.
2 Märklin, a. a. s. 270 ff.
3 Ibdm. s. 270—272.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
