Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 e. linder holm
tolska åskådningen principiellt negerad, men i det verkliga
medvetandet och lifvet var den ännu icke öfvervunnen. Först i den
spenerska pietismen är det, som protestantismens princip åtc-r
gör sig bestämdt gällande. »Es ist unverkennbar, dass es das
Princip des Protestantismus war, welches diese Erscheinung
hervorrief, und wir können gewiss nichts ehrenderes von diesem
älteren Pietismus aussagen, als wenn wir ihn eben als ein
entschiedenes Erzeugniss des protestantischen Princips auffassen-»}
Däremot representerar ortodoxien, om ock i modifierad form,
den katolska abstrakta objektivitetens princip. På tänkandets
område hade man inom denna vant sig vid en passiv
underkastelse under en objektiv auktoritet, nämligen de symboliska
böckerna, hvilka betraktades som ett osvikligt gudomligt verk
och trädt i den påfliga infallibilitetens ställe. På handlandets
område hade det inre väsentliga sammanhanget mellan det
kristliga lifvet i dess helhet och nya födelsen trädt tillbaka.
Protestantismens fundamentallära ställdes väl alltjämt i spetsen men
uppfattades ytligt: Nya födelsen får sin början i förståndet, alla
döpta betraktas oberoende af dopförbundets hållande, från Guds
synpunkt sedt, som pånyttfödda, och de, såsom man skulle
säga, icke pånyttfödda anses genom den helige Andes
nådeverkningar kunna hafva en sann kännedom om gudomliga ting.
Pä båda dessa områden återgaf pietismen åt innerligheten
och subjektiviteten dess rätt. Den främjade den protestantiska
principens utveckling, då den skilde mellan fromhet och
ortodoxi och först och sist kräfde nyfödelse samt fattade denna
innerligare än ortodoxien. »In dem Spenerischen Pietismus,
können wir sagen, hat der Protestantismus auf der damaligen
Stufe seiner geschichtligen Entwicklung sein Princip der
Subjektivität in seiner vollen Intensität geltend gemacht, und daraus
erklärt sich auch die grosse Bedeutung, welche derselbe nicht
blos für seine Zeit, sondern auch für die folgende Entwicklung
der protestantischen Kirche gewann».2
Från denna äldre pietism skiljer Märklin mycket skarpt
den moderna. I det denna gjort sig till ortodoxiens förfäktare
kämpar den mot sin egen princip. Den äldre pietismen
bekämpade den abstrakta objektivitetens protestantiskt modifierade
katolska princip. Den moderna bekämpar själfva den protestan
tiska princip, som den utgått ifrån.
1 Märklin, a. a. s. 278.
2 Ibdm. s. 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
