Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism
I 2 [
Thomas à Kempis och Gerson samt i Den tyska teologien — allt
såsom en reaktion mot den allt lif förtorkande skolastiken. Ur
denna källa hade Luther öst, och ur denna hade reformationen
framgått. Sedermera ägde den lutherska kyrkan mystiker som
Arndt och Praetorius m. fi., ur hvilka en H. Müller och Chr.
Scriver, mindre originella, öste under den nya skolastikens
dagar. Inga af dessa hängåfvo sig dock åt den spekulativa
mystiken, utan de voro kristna asketiker med ett mystiskt drag
och böra skiljas från svärmiska mystici som Böhme, Hoburg,
Giftheil, Gichtel o. a., hvilka liksom en Labadie, Bourignon och
Poiret på det reformerta området snarast bidrogo att öka
ortodoxiens förkättringsifver. Däremot gafs det en rad förträffliga
män, som ej blott med djup fromhet, utan ock med vishet och
insikt arbetade på kyrkans reformerande, såsom Kessler, Val.
Andrea och Theophil. Grossgebaur, m. fl., hvilka anförts som
reformvänner redan af Walch.1
Alla dessa försök blefvo fruktlösa. Den rätte mannen kom
först med Phil. Jak. Spener. Denne står för Hossbach såsom en
Guds tjänare, som djupare än någon annan såg sin kyrkas
skador, såsom en af de ädlaste, som någonsin arbetat i Herrens
vingård. Efter reformationens hjältar känner den lutherska
kyrkan ingen värdigare.2 Själf stående i praktiskt religiöst arbete,
betonar Hossbach Speners epokgörande verksamhet som
predikant och kateket — närmast i Strassburg — och ger en fint
formad teckning såväl af denna som af Speners kända förslag
och åtgärder till kyrkans förbättring. Något reformert finner
Hossbach icke i dessa, liksom han icke konstaterar något
reformert inflytande hos Spener vare sig till följd af hans tidiga
studium af ett par reformerta skrifter eller till följd af hans
studier vid reformerta lärosäten eller åhörande af Labadie och
sympatier för denne eller beundran för den reformerta kyrkans
presbyteriala författning. Tvärtom uppvisar han Speners
uppriktiga öfvertygelse om den lutherska ståndpunktens renhet.
Dock förtiges icke Speners konfessionella mildhet med hänsyn
till de reformerta, särdeles efter Nantesiska ediktets upphäfvande
och de stora förföljelsernas utbrott i Frankrike.3
1 Hossbach, a. a. I, s. 1—63.
■ A. a. II, s. 112.
3 A. a. I, s. 64—164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>