Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o
e. linderholm
er später ausartete, und welches, auch zu unzerer Zeit gar
häufig wieder hervorgetreten, durch den Namen des Pietismus als
etwas Verwerfliches bezeichnet wird.
Der sogenannte Pietismus Speners und seiner Freunde war,
äusserlich angesehen, nichts anderes, als die strenge sittliche
Richtung auf ein thätiges, im Glauben und in der Liebe
lebendiges Christenthum, entgegengesetzt der begriffsmässigen
Starrheit der herrschenden Lehre und der unfruchtbaren Kälte des
christlichen Lebens; innerlich aber (und dies ist das besonders
Characteristische) ruhte er auf der theologischen
Grundanschauung von dem in der menschlichen Natur liegenden Verderben,
zu dessen Hinwegschafifung es einer höheren, als natürlichen,
Kraft bedarf, die in Beziehung auf die Lehre als Erleuchtung, in
Beziehung auf das Leben als völlige Erneuerung durch das Wort
und den Geist Gottes sich darstellt und eine wahre innerliche
Frömmigkeit erzeugt, die nicht allein die immer lebendige Quelle
der Sittlichkeit, sondern sogar auch das wesentlichste
Erforder-niss aller wahren Theologie ist.»1
De pietistiska striderna, fortsätter Hossbach, gällde
följaktligen icke dogmats teoretiska och historiska element i egentlig
mening, ej antropologien och kristologien, utan blott de
dogmatiska satser, som äga praktisk betydelse, såsom läran om
nyfödelsen, rättfärdiggörelsen och helgelsen samt Kristi verks och
rikes fulländning, hvartill komme differenserna beträffande
teologiens gestaltning och kyrkans reformerande.2
Den våldsamma skakning och omgestaltning, som den
protestantiska teologin erfor från midten af 1700-talet, kan icke
pietismen sägas ha medfört. Endast medelbart har den medverkat
därtill, i det pietisterna voro de första, som befriade teologien
från den skolastiska bråten och symboltvånget, gåfvo den en
alltigenom praktisk riktning, gjorde den sanna fromheten till
dess grundval och lika riktigt påvisade som lyckligt
tillfredsställde det inre religiösa lifvets behof.3
Det meddelade må vara nog för att ge ett begrepp om
Hoss-bachs uppfattning af pietismen. Hossbachs arbete betyder i
första hand en reaktion mot rationalismens högst ensidiga
bedömande af pietismen, ehuru det icke kunnat fullt frigöra sig
1 Hossbach, a. a. II, s. 149 f.
2 A. a. II, s. 150.
® A. a. II, s. 261.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
