Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism
vikt än skiljaktigheterna. Utan tvifvel hade ock
väckelseteologien en riktigare uppfattning af pietismen. Likväl
öfverskatta-des den inre religiösa samstämmigheten, hvilket ock skulle
komma att visa sig i den närmaste tidens utveckling i
konfessionell riktning, däri äfven Hengstenberg och Guericke gingo
med. Att pietismen, såväl den moderna som den äldre, af de
konfessionella betraktades på ett helt annat sätt, säger sig nästan
själft.
Men innan vi ingå härpå, är det nödvändigt att kasta en
blick på den teologiens omgestaltning, som nu inträder,
medförande nya synpunkter äfven för pietismens bedömande, och
icke blott detta utan så småningom — såsom en frukt af de
allmänna framstegen i den historiska forskningen — äfven en
ny källforskning med hänsyn till pietismen och dess tid.
Vi lämna härmed den merendels blott principiella kritik,
som på grundval endast af äldre tiders bristfälliga forskning,
utan egentlig jämnlöpande historisk nyforskning, mött oss hos
olika teologiska skolor nära ett hundratal år eller alltsedan gamle
Walchs dagar. Äfven om vi också hädanefter skola stöta på
denna metod, skola dock historiska verk ta mesta parten af
utrymmet, ju ’mer vi närma oss de moderna framställningarna af
pietismen.
9. Den gammalortodoxa konfessionalismen.
Mot slutet af 1830-talet och tiden närmast därefter afgå från
skådeplatsen så småningom de gamla och nya teologiska
skolor, som i Tyskland innehaft ledningen under århundradets första
decennier, och nya teologiska skolbildningar framträda. Från
den isärgående spekulativa hegelska teologien utgår den liberala
teologien, representerad främst af Baurs skola; från väckelsen
i vidsträckt mening, förstärkt med ortodoxa rester, utgå de
konfessionella skolorna, och närmast från Schleiermacher utgår en
förmedlingsteologi, som söker undvika de båda förstnämndas.
ytterligheter.1
Märkligast af de båda ytterligheterna förefaller i förstone —
med hänsyn till den närmast föregående utvecklingen — den
1 Loofs, Grundlinien, § 350, jfr § 352. Stephan, a. a. § 44, jfr § 43.
von Hase, Kirchengeschichte, 3:11, 2, s. 402. Seeberg, Die Kirche
Deutschlands s. 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
