Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
e. linder holm
valar, bestrida den ortodoxa oppositionens rätt.» Genom sin
opposition mot kyrkolärans representanter har pietismen beredt
väg för upplysningsidéerna.
I sin ofvannämnda dogmatik har Kahnis gjort gällande i
hufvudsak samma synpunkter som i sitt här refererade arbete
beträffande pietismens afvikelser från ortodoxien.
Om vi bortse från antydningen om pietismens ingående
såsom ett moment i en större interkonfessionell rörelse, har Kahnis
i sin kritik af pietismen blott förnyat ortodoxiens oss af
gammalt kända synpunkter utan att åt dessa kunna vindicera något
större berättigande. Pietismen är hos Kahnis i nämnda arbeten
bedömd strängt efter nyortodoxiens egen åskådning, icke från
historiska synpunkter, af hvilka det gjorts allvar. Det kan då
icke förvåna, om slutresultatet blir en nog så bestämd
förkastelsedom.
Det bör emellertid tilläggas, att Kahnis sedermera i sitt
1881 utgifna arbete, Der Gang der Kirche in Lebensbildern,
själf gifvit uttryck åt en helt annan värdering af pietismen.
I de mest olika gestalter, yttrar Kahnis, möter oss i slutet
af 1600- och början af 1700-talet både på protestantismens och
katolicismens mark en riktning, som icke satte kristendomens
medelpunkt i läran eller i kyrkan, »sondern in die durch die Gnade
gewirkte, auf Glauben ruhende, in thätiger Liebe sich
beweisende Herzensgemeinschaft des einzelnen mit Gott durch Christum
setzte». På den tyska lutherdomens mark tog denna riktning
gestalt i pietismen. Dess segrar hörde mindre till den teologiska
vetenskapens än till det religiösa lifvets rike. »Niemand aber
wird leugnen können, dass vom Pietismus ein Hauch des Lebens
ausgegangen ist, der auf die ganze Kirche belebend, befreiend
eingewirkt hat.»1
Med dessa ord har Kahnis i själfva verket korsat öfver sina
tidigare omdömen om pietismen och gifvit uttryck åt det
modernare betraktelsesättet.
Från den nyortodoxa konfessionalismens korrekt lutherska
grupp utgick äfven ett större historiskt verk öfver pietismen,
nämligen H. SCHMIDS Die Geschichte des Pietismus af 1863.2
1 A. a. Leipzig 1881, s. 377 ff.
5 Redan i en profföreläsning 1846, tryckt i Zeitschrift für Prot. und
Kirche sagda år, bar Schmid häfdat samma synpunkter och kommit i
hufvudsak till samma resultat som i sitt större arbete från 1863, dock utan att ingå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
