Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism
1 53
Af Albr. Ritschl har Schmids arbete betecknats som hvarken
mer eller mindre än ett utdrag ur de tre första 1730 utgifna
delarna af Walchs Einleitung. Beviset finner Ritschl
förnämligast däri, att pietismen hos Schmid har samma omfång som
hos Walch 1730, hvadan ej blott brödraförsamlingen utan ock
den Wurttembergska pietismen uteslutits och pietismen i
allmänhet betraktats från den synkrets, som gaf sig 1730.1 Ritschl
har gått för vida i detta omdöme. Schmid har själf begränsat
sin uppgift till pietismens historia intill ungefär nämnda tid och
naturligtvis vet han af pietismens senare utveckling i
Württemberg.2 Med rätta kan man däremot säga, att Schmid i
hufvudsak anlagt samma synpunkter som den mildare gamla ortodoxien
hos en Loescher och stannat vid dennes resultat, utan att göra
något verkligt bruk af den senare litteratur om pietismen, som
han citerar. Schmids med den gamla ortodoxien
väsentligen öfverensstämmande ståndpunkt gjorde denna återgång för
honom naturlig. Något framsteg i forskningen blef hans verk
under sådana förhållanden icke, trots sin uppenbara redbarhet
och villighet att öfva rättvisa. Man kan därför icke gärna
godkänna F. Grünbergs högst märkvärdiga omdöme, då han yttrar,
att Schmid med sitt arbete »egentligen lagt grunden till
pietismens historia», och betecknat hans verk som den första
omfattande kritiska pietismens historia».3 I den sorts kritik, som
Schmid öfvar, voro redan gamle Walch och Loescher
hemmastadda. Både i kritik och undersökning af pietismens källor
hade man hunnit vida längre än Schmid, då denne utgaf sitt
arbete. Vi kunna och böra därför fatta oss kort om detsamma.
Ett referat af hufvudtankarna i verkets slutkapitel, — Das
Wesen des Pietismus, — där författaren nedlagt resultatet af sina
studier, ger oss ånyo i det hela blott samma betraktelser,
som vi förut funnit hos en del af konfessionalismens män.
Schmid, ser icke i pietismen ett moment eller en sida i en
tilläfventyrs större interkonfessionell rörelse. Den utgår helt
enkelt från Spener, som alis icke ville reformera läran, utan
på den först under mellantiden genom Goebels verk aktuella frågan om den
spenerska pietismens ursprung, och med starkare erkännande af pietismens
öfverensstämmelse med lutherdomen beträffande läran.
1 Ritschl, Geschichte des Pietismus I, s. 3 f.
2 Jfr Schmid, a. a. s. 505—507.
8 Grönberg, a. a. III, s. 93, 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
