Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 2
g. westling
som med trohet tjänat i andliga eller världsliga värf, desslikes ett
annat kloster till försörjningsanstalt för sjukliga ogifta kvinnor..
Hans verk blef i Zerbst godkändt af fursten-ståthållaren. I spetsen
för konsistoriet i Halberstadt ställdes Johan Gerhard, den mest
betydande lutherske teologen på sin tid.1 Botvidi verk blef dock
ej länge beståndande.
Efter fullbordadt värf begaf sig Joh. Botvidi ändtligen hem
till Sverige, där han inträffade i augusti 1632 och öfvertog vården
af Linköpings stift, som nu fick njuta frukterna af hans erfarenhet
och i utlandet uppöfvade organisationsförmåga.
Ledtråden för hans episkopala verksamhet gafs honom i den
instruktion, som utfärdades för honom från Berowald i
Mecklenburg. Enligt denna skulle åligga honom 1. att hålla kapitel och
»kyrkiedom sittja»; »dock ihugkommandes det samma dom går
icke på lif eller lekamen, gods eller ägor, utan bandzmål». På det
ingen måtte förakta domkapitlets myndighet, anbefalldes
ståthållarne, att de »ovägerligen gör sitt ämbete, när brachium seculare
af kapitelsmännerna fordrat varder». 2. Vidare ålåge biskopen att
på sedvanliga tider hålla prästmöte och därvid förfara, huru i
stiftet tillginge, samt att hålla samtal med prästerna om den
evangeliska läran. 3. Biskopen borde en gång om året visitera i
församlingarna och därvid rannsaka, huru prästerna lära och lefva,
huruvida »religionen och vanliga ceremonier hållas i sin stadighet».
»Med krigs- och adelspräster samt kaplaner skulle han hafva noga.
uppseende, och, om han funne några onödiga, dem afskaffa.» De
präster, som intet bröd hade, skulle han råda att taga sig något
före, »antingen bruka på frihet till en tid ödehemman eller eljest
föda sig redligen i deras anletes svett». Vid Visitationerna borde
han ock rannsaka om »kyrkoskrud och byggning», om präst- och
klockareägor, se till att anskaffade blefve »register uti alla kyrkor,
i hvilka allt sådant samt med de döptes och begrafnas namn
förtecknas skall». 4. Biskopen tillkomme äfvenså att hafva inseende
öfver hospitalen, vaka öfver deras föreståndares rättfärdigdet,
öfver deras inkomster och utgifter samt huru »allmosefolket»
behandlades. 5. Han skulle öfva tillsyn öfver skolorna och draga,
vård om dem. 6. I fråga om församlingsvården ägde han att
aktgifva på, huru åhörarne »adel såväl som oadel hålla sin gudstjänst»;
1 Efter Jacobs, E. »Die Wiederherstellung des evangelischen
Kirchenwesens im Erzstift Magdeburg und in Hochstift Halberstadt durch König
Gustaf Adolf von Schweden»; Wernigerode 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
