Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 2
g. westling
män för kontraktets präster borde de äga en vidsträcktare insikt
i protestantisk kyrkolagfarenhet för att kunna blifva för dessa en
säker rådgifvare i kinkigare fall. — I afseende på prostarnes hustrur
uttalade han såsom ett önskemål, att dessa bakade oblater, »något
stora, hvita och sköna med crucifix på». Arbetet kunde dock få
utföras af »annan gudfruktig dannekvinna »sub juramento
fideli-tatis in ea re».
För öfrigt ålade han prästerskapet — jämlikt sin instruktion —
att viel alla kyrkor anskaffa böcker, hvari antecknas skulle födde
och döpte, dem som »fästes» och vigdes, dogo och begrofvos,
kyrkornas inventarier, prästgårdarnes och klockareboställenas ägor
samt alla casus, som föreföllo inom socknen1, m. m.
Den allmänna gudstjänsten och öfriga kyrkliga förrättningar
reglerades visserligen af gällande handbok, men Botvidi utarbetade
och utgaf en del böneformulär för att äfven användas i stiftet.
De trycktes 1634 i Kalmar under titel: »Några böner, som i
Linköpings stift sedvanligen läsas å predikstolen)). I denna hans bok
erinrades prästerna om det tillbörliga att därifrån frambära tack
för det förkunnade ordet och bön om att Gud måtte bevara det
rent »uti denna bedröfveliga tiden emot kättare och falska lärare,
besynnerligen emot de påviska, som nu med mycken
blodsutgjutelse, tyranni och öfvervåld din fattiga kristenhet likasom glupande
ulfvar och rytande lejon jämmerligen förskingra och förhärja»;
vidare om förpliktelsen att bedja för ej allenast rikets drottning
utan ock för rikets råd och alla befallningsmän, att bedja om
frälsning icke blott mot allt andligt ondt utan jämväl mot landets
fiender: »De omlägga oss som bij, de släckia som eld i törne, men i
Herrens namn vele vij förgöra dem». »Du störte ju Farao och
hans här i röda hafvet; du förde ju Sennacherib tillbaka igen, du
störte den stolte Haman.» etc. »Gör dem såsom de Midianiter,
såsom Sissera, såsom Jabin vid den bäcken Kison. » I böneboken
förekommo böner emot pestilen tia och farliga sjukdomar, emot
hunger och dyr tid, af hvilka olycksöden landet dessa tider ej sällan
hemsöktes. I boken voro intagna äfven en del andra böneformulär
att bruka vid vissa andra tillfällen och lägen. Där lades
vederbörande på hjärtat, att »man alltid skall bedja i alla böner, att
Gud ville nådeligen hjälpa detta farliga kriget till en god ända»,
att prästerna jämväl skulle bedja »för undgdomen i akademier,
gymnasier, skolor och de öfriga i landet, att alla måtte »tillväxa
1 Lundström, H., »Undersökningar och aktstycken», Uppsala 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
