Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
prästmöte gick under namn af »synodus diaconorum » och hade
närmast till syfte att egga de unga till teologiska studier och att bereda
biskopen lämpligt tillfälle att lära känna det yngre prästerskapets
kunskaper och dess medlemmars förmåga som talare och
predikanter, en sak, som var af stor vikt vid bedömandet af dessa prästers
meriter vid deras ansökningar till lediga gäll. Vid
sommarsynoderna tjänstgjorde kyrkoherdar å samtliga poster. Concionatores
plägade vara fyra, och för dessa liksom ock för praeses och
respon-denterna voro suppleanter utsedda. Materia disputationis
hämtades ur dogmatiken. För ej allenast uppehållandet af
prästerskapets teoretiska intressen utan ock för stiftets kyrkliga
förvaltning voro dessa synoder af betydelse, enär vid dem biskoparna
samrådde med det samlade clerus om en del kyrkliga
organisationsfrågor och en del andra stiftsangelägenheter, om eventuella
åtgärder mot ämbetsbröder, som på ett eller annat sätt förbrutit sig
och mistat församlingarnas förtroende m. m. Vid synoderna
del-gåfvo biskoparna åt prästerna nytillkomna kungliga påbud och
stadgar, utdelade själfva föreskrifter, råd och förmaningar. Enär
synoderna således voro af betydelse för prästämbetets vederbörliga
utöfning, voro prästerna naturligtvis förbundna att inställa sig
vid dem. Prostarne kontrollerade deras närvaro. Biskop
Kylander öfverenskom med sitt kleresi vid 1614 års synod, att den
präst, som af »idel gensträfvighet» uteblef från ett sådant möte,
skulle betala 3 daler såsom böter och för en tid blifva »priverad».
Äfven för sen ankomst medförde ansvar och böter, då ej laga hinder
kunde anföras som skäl därtill.
Programmet för »diakonernas» förhandlingar vid höstsynoden
upptog både predikan och disputationsakt, hvarvid ämnet synes
varit detsamma, som ventilerats vid sommarsynoden.
4. Visitationer. I ännu närmare beröring med sitt
prästerskap trädde biskoparna vid sina visitationsförrättningar, som ock
erbjödo dem tillfälle att omedelbart påverka församlingarnas lif,
och om Kylander och Botvidi, ja, äfven om J. Petri säges, att de med
oförtruten ifver ägnade sig åt denna sin ämbetsuppgift. De båda
förstnämnda lågo långa tider ute på ämbetsresor och sökte på ett
verksamt sätt öfva inflytande på tillståndet i församlingarna.
Biskoparne inskränkte sig nämligen icke till en kontrollerande och
disciplinär verksamhet utan sökte ock att på ett pastoralt sätt
inverka på församlingen genom predikningar och förmaningar.
Botvidi plägade utreda och utveckla viktigare lärofrågor. Om bisko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
