Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 8 g. westling
parna än uppträdde med myndighet, då de afdömde de »casus»,
som förelades dem, skedde detta dock icke såsom herrar öfver
församlingarna utan som föredömen i rättfärdighet (i Petr. 5: 3). -—
Det program, som följdes vid visitationsförrättningarna,
öfverensstämde åtminstone i hufvudsak med den ordning därför, som
biskop Bo.tvidi följde i Adelöf, och hvarom förut är taladt.
Emellan synoderna och visitationerna kan man finna en viss
motsvarighet i betydelse. Vid de förra undervisade och rättade
biskoparne församlingarnas präster, vid de senare ej blott dessa
utan ock församlingarna själfva.
5. Prästerskapet. Utbildningen för prästkallet grundlades
redan i Linköpings gymnasium, enär detta i likhet med rikets öfriga
gymnasier tjänstgjorde såsom en slags preparandanstalt för
vidare fackmässiga teologiska studier. Innan denna läroanstalt
kommit till stånd, sökte trivialskolorna i sin mån tillgodose
prästbildningens elementära behof, särskildt den i stiftsstaden, vid hvars
skola en teologie lektor var fästad. Ännu bättre blef detta behof
tillgodosedt, sedan dess trivialskola i gymnasiet bekommit en
öfverbyggnad, som var utrustad med till och med två teologie lektorer.
Den för prästkallet önskvärda teologiska fortbildningen
förvärfvades vid Uppsala universitet, där till harm och förargelse för
biskop och gymnasiets lärare en och annan vann inträde utan att
hafva fullbordat kursen vid stiftsstadens gymnasium. Ett litet
antal mera vetgiriga ynglingar nöjde sig icke med den undervisning,
som Uppsalaprofessorerna förmådde meddela, utan begåfvo sig till
utländska akademier, där somliga stannade kvar i åratal. Där hade,
som vi sett, stiftets biskopar under denna tid vidgat sin teologiska
lärdom under åtnjutande af den undervisning, som bjöds af
tidehvarfvets mest gillade evangeliskt-lutherska teologer. Som dessa
biskopar därigenom lärt sig uppskatta ett grundligt teologiskt
vetande, sökte de efter bästa förmåga lätta möjligheten för
kunskapstörstande söner af stiftet att i studiesyfte uppsöka ansedda
akademier i utlandet. Biskop Petrus Benedicti utverkade af 1602
års stiftssynod ett löfte, att prästerskapet redan samma år skulle
understödja fyra studenter, som då idkade studier vid tyska
universitet, och jämväl söka intressera sina församlingar till offer
för deras räkning. Äfven vid 1614 års synod, då Kylander satt som
biskop, fördes tal om anskaffande af medel åt dem, som studerade
vid utländska högskolor. Prästerna gingo in på, att hvar och en
skulle för ändamålet tillskjuta minst en daler och vidare att låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
