Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
icke några förargeliga excesser.» 3. »Efter ock svarte kappor och
kjortlar prästerskapet bäst anstår, därigenom de ifrån andra stånd
bäst kunna discerneras », öfverenskoms, att de därefter hvarken under
resor eller dagligt umgänge skulle bruka »några högfärdiga
klädedräkter», ej heller »något prålande och braverande tyg därtill
utvälja, mer än som deras stånd fordrar och kräfver». 4. Enär också
deras hustrur, döttrar och söner borde vara androm till godt
exempel, »att icke någon sig uppå dem stöta och förarga kan», tyckte
Clerus tjänligt vara, att »en god moderation och ordning» blefve
iakttagen, och det ville tillse, att deras hustrur och döttrar klädde
sig efter sitt stånd »låtandes fara ali lättfärdighet med platta
myssor och åtskilliga stora snören, alltför vida halskläder,
panne-doker och knytningar, underhalskläder, utringade tröjor och
lättfärdiga tröjeselar med uppflängde ärmar och mera sådant; synes
fördenskull prästerskapet mörke färger till deras hustrur och
barn, såväl som för deras personer själfva, vara allra
bekvämli-gast både till tröjor, kjortlar och annat, på det vis skårne och af
sådant tyg gjorde, som till högfärd och braverande icke hafver
anseende utan efter gocl plägsed i vårt kära fädernesland tillförene
brukligit och tjänligit är. » 5. Efter ock icke mindre missbruk rådde
med »Collats hållande», syntes de vid prästmötet närvarande
råd-samt att »uti gästabud låta sig benöja med sex rätter, hvilka två
resor, tre hvar gång tillika, kunna uppå bordet blifva framsatta;
men mensam secundam med åtskilliga dyra confecter, hvilka deras
stånd icke äro tjänliga, se de gärna att skola afskaffade blifva och
remitteras adeliga personer för sig att behålla; item att collats
hålles två dagar.»
Något slutligt svar på de förelagda frågorna afgaf dock ej synoden
utan underställde dem prästernas närmare ompröfning
kontraktsvis. I ett bevaradt exemplar af det yttrande, som präster i
Göstrings kontrakt i maj nästföljande år inlämnade till kapitlet, utläto
dessa sig på följande sätt i ämnet.1 De erkände först det berättigade
i sträfvandet efter enkelhet men trodde sig böra göra några
erinringar beträffande synodens uttalanden. Som obilligt och hårdt
ansågo de, att den prästman, som ej efterkomme bestämmelserna
om klädedräkten, skulle »excluderas a fraternitate». Mera
råd-samt vore, menade de, att inkalla den felande till konsistorium och
där förmana honom. Skulle han ej rätta sig efter tillsägelserna,
borde han påläggas »tämmeligit penningeböter». Medförde ej ens
1 Linköpings domk. acter 1554—1650, E. III, a. N:o 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
