Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
råde henne det andra elementet i detta sakrament, hvaraf kvinnan
naturligtvis blef djupt sårad och smärtsamt gripen.1 — Biskop
Jonas Petri, som väl kände, hvilken fiende till prästernas ärbarhet
den allmänna dryckesseden var, fann sig 1643 föranlåten att vid
sommarens prästmöte förmana ämbetsbröderna att taga sig väl
i akt för alla, som sökte egga dem att »dricka mer än höfligt är».
Att prästmän funnes, hvilka just genom eftergifvenhet för
dryckes-skapsbegäret framkallade klagomål från sina förmodligen ej alltför
nogräknade församlingar, visa åtskilliga exempel. Folket
föraktade dylika präster. Vid en Visitation i Lomaryd några år därefter
anmäldes den supiga prästen för att objuden springa på gästabuden
och göra sig »så gemen», att ingen respekterade honom.2 Han var
ej enda exemplet på dylik föraktlig efterhängsenhet.
Att i denna ännu ganska ociviliserade tid funnos prästmän,
som utan någon själfbehärskning nedläto sig till att handgripligen
förfördela sina församlingsbor och jämväl andra, väcker ej någon
större undran, ehuru man kunde tycka, att ämbetets värdighet
bort kännas som en sourdine på det våldsamma lynnet. Några
exempel må i korthet anföras. De måste naturligtvis betraktas
som svåra undantagsfall. En pastor berättas hafva en helgdag
gått omkring i sin kyrka med spö i handen för att därmed på
effektivt sätt lära de gudstjänstbesökande att intaga de stolsrum,
som blifvit dem genom stämmobeslut anvisade. Han hade råkat i
vredesmod vid åsynen af att personer dristat sig till att stiga in i
bänkar, som ej tillkommo dem.3 En annan pastor anklagades i
kapitlet för att ha slagit en bonde, därför att denne vid ett visst
moment i gudstjänsten icke fallit på knä.4 Ännu en annan åtalades
där, emedan till stor förargelse i församlingeji han midt under
predikan nedstigit från predikstolen och drifvit en bondhustru ur
kyrkan.5 En prästman beskylldes för att hafva hårdragit en dräng
i sakristian.6 En pastor med en lång, ful meritlista anmäldes i dom
kapitlet för att hafva hotat en sockenbo att till och med slå ihjäl
honom7; flera andra exempel på prästers brutalitet att förtiga.
Denna sinnets otyglade häftighet hos vissa individer bland
1 Kons. prot. 28 maj 1640.
2 Visit. prot. i Lomaryd och Bälaryd 15 och 16 nov. 1648.
" Kons. prot. 7 juni 1640.
4 Kons. prot. 7 juni 1643.
5 Kons. prot. 9 april 1633.
0 Kons. prot. 22 april 1659.
7 Kons. prot. 14 april 1641.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
