Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
g. westling
sammans med annan anmodad person jämlikt en kunglig skrifvelse
verkställa en öfverflyttning af några gårdar i Hvena och Hässleby
socknar till Lönnberga.1 En helt ny församling bildades denna
tid intill förenämnda Linderås socken. En del af dess befolkning
hade liksom den i vissa trakter af Säby och Stora Åby socknar både
lång och mycket oländig väg till sina egna kyrkor. En viss
Kristofer Ribbing ingick därför till Kungl. Majestät med
underdånig hemställan, att de hemman, som hade längsta och
obekvämaste väg till sin kyrka, måtte få afskiljas från sina socknar och
sammanföras till en ny församling, Trehörna, och att ett hemman,
Pukeryd, måtte anslås till boställe åt en blifvande pastor. Som
domkapitlet fann skäligt understödja denna petition, villfor Kungl.
Majestät nämnda begäran, så att hans nådiga bifall kunde
delgif-vas prästèrskapet vid sommarsynoden 1644.2 Däremot ansåg sig
konsistorium ej böra understödja folkets i Törnesfall åstundan att
slippa förenas med Västervik, ehuru det anförde som skäl därför,
att för de kyrkobesökande komme genom en sådan förening att
uppstå just de olägenheter, hvilka konsistorium visade sig mån
om att söka afhjälpa, när de förordade bildandet af förenämnda
församling.3 Törnesfall undgick icke sitt öde att förbindas med
Västervik till ett pastorat. Dess befolknings önskan att få bilda
eget gäll har förut i våra dagar nått fullbordan genom ett Kungl,
bref af år 1866.
9. Prästerskapets verksamhet. Biskop Petrus Benedicti i
Linköping, som deltog i den deputation, som delgaf hertig Carl och
rådet de beslut, hvilka vid mötet 1595 i Uppsala blifvit fattade
i fråga om kyrkoskickets ordnande, ådagalade oförställdt nit för
papismens utrotande i stiftet, alltsedan kyrkans bekännelse ett
par år förut blifvit fixerad och ärkebiskop Abraham Angermanni
genom sin räfst därstädes sporrat hans ifver. Detta hans nit
meddelade han ock åt sitt kleresi, så att det, samladt 1600 till synod,
förband sig att troget hålla fast vid de i Uppsala träffade aftalen
rörande kyrkoskicket och att genom trägen förmaning verka för
att församlingarna blefve »enhälliga uti våra religionsartiklar,
att de ingalunda därifrån afvika». På det att de papistiska
ceremonier, som blifvit utdömda, verkligen blefve aflagda, fattade
synoden det beslut, att prostarna skulle draga omkring i sina kon-
1 Kons. prot. 3 juli 1644.
3 Kons. prot. 8 febr. 1643 och 28 juni 1644.
3 Kons. prot. 28 juni 1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
