Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
g. westling
så långt hans krafter megåfvo, informera dess ungdom i
klockarestugan, dit han kallade den tillsammans.1 Prästerskapet
understöddes flerstädes af klockaren. I församlingar, där denne ej var
läskunnig, verkade Botvidi och hans efterträdare för att få denne
ersatt med en annan, som var boksynt, eller ännu hellre af en
kaplan, som kunde biträda pastor i folkets religionsundervisning
och insättas på klockarebolet. Domkapitlet lade så stor vikt vid
att för det sagda ändamålet en duglig lärare fanns vid pastors
sida, att det behöll en viss kaplan kvar på sin post, änskönt
kyrkoherden begärt att blifva af med honom.2 Någon gång hände det,
att församlingen själf visade sig angelägen att för
kristendomsundervisningens skull bekomma en kaplan. Så var fallet vid ett
tillfälle i Vinnerstad och Ask.3 Dylikt intresse torde inneburits
i den anklagelse, som 1640 riktades mot en kyrkoherde i
Hallingeberg, att katekes aldrig blifvit där predikad, sedan han blifvit
pastor, hvarför ungdomen blifvit »fördärfvad» och de »åldriga
socknemännen kvilla (där]öfver vid sina samkväm» — —»arripiunt
multi ansam vivendi pro arbitrio».4
Med afseende på undervisningssättet föreskref biskop
Botvidi, att prästerna ej finge stanna vid en torr, naken förklaring af
texten, utan borde de belysa budordens mening med stycken ur
bibeln och således på konkretare sätt lära folket »usum totius
catechismi, dock korteliga». Hans efterträdare, Jonas Petri,
erinrade 1637 i ett cirkulär till prästerskapet, att regeringen prisat
den »modus informandi, som härtilldags är hållen i Strängnäs’
stift med frågor och svar och icke allenast med blotta utläggningen,
ty en part, när de hafva utläggningen upprepat, veta näppeligen
ändå, hvad de svarat». Han förordade därför som en lämplig
ledtråd vid katekisationerna Laur. Paulinus’ »Thesaurus
catecheti-cus» eller »Gyllene klenodium». Han anmodade jämväl prostarne
att se till, att ungdomen »icke går och nöter sin tid bort som fä
utan hellre troligen och allvarligen af barndomen lära känna och
lyda den evige, allsmäktige Guden, och (att) vi med en hjärtans
tillbörligt nit leverera Guds ord till våra efterkommande, såsom
våra fäder oss gjort hafva».6
1 Kons. akter, 17 nov. 1642.
2 Kons. prot. 28 sept. 1642.
3 Kons. akter, 22 januari 1645.
4 Visit. prot. 11 nov. 1640 och Kons. prot. 10 febr. 1641.
6 Linköpings bibi. samlingar, N:o 50; jfr Westling, Gottfr., Hufvud-
dragen till sv. Folkunderv. hist., sid. 42 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
