Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
upptimra ett tjänligt hus åt denne med att påvisa den stora nytta
deras egna barn kunde få däraf, när de komme frusna till kyrkan.
Dessa finge tillfälle att då hos klockaren gå in och värma sig.
Dessutom finge bönderna själfva därmed en lokal, där de »kunde gå
tillsammans och talas vid om kyrkans och socknens nytta».’
Klockarens rum skulle således tjäna dem till sockenstuga. När så
behöfdes, använde han maktspråk för att förmå ovilliga socknemän
att uppföra bostadshus åt klockaren. Så gjorde han följande dag
vid Visitation i Virserum. Där förklarade han, att de »skola utan
gensägelse skaffa sig klockarstufva», hvarjämte pastorn
förpliktades att tillägga klockaren en ut jord, som afsöndrats från
prästgården.2 Då han under samma tjänsteresa kom till Ingarp (=
Ingatorp), tillsade han prosten i kontraktet, dit församlingen hörde,
att se till, det klockarebolen blefve behållna vid de ägor, tomter,
åker och äng, som alltsedan förra tider tillkommit dem. Han tillade:
»Ho, som detta icke efterkommer, skall svara i kapitlet och böta
5 daler kmt. första gången». Då han under resan kom under fund
med, att man på vissa ställen hade inkräktat på klockarens
rättigheter, begagnade han det tillfälle att sammanträffa med
kontraktets präster, som visitationen i Hult erbjöd, till att ålägga dessa
att så laga, att klockarebolen »ändtligen restitueras, de, som till
en tid varit undandragna».3 Någon gång, när han fann
klockare-bolets ägovidd vara alltför otillräcklig för innehafvarens
nödtorftiga bergning, begagnade han till afhjälpande af missförhållandet
en utväg, som visserligen var enkel och möjligen lätt kunde leda
till målet, men som efter vårt sätt att döma förefaller väl förmäten.
Då han i Haurida funnit, att klockare jorden gått förlorad för
tjänstinnehafvaren, men försport, att i kyrkobyn funnes tvenne
själfägande bönder, ålade han pastor vid vite att i hela
församlingens namn tillskrifva dessa och anhålla, att hvar och en af dessa
måtte till klockarens förmån afstå ett tunnland jord jämte bete
för dennes boskap samt nödigt bränsle. Vägrade de lyssna till
församlingens önskan, finge man söka Kungl. Majestät och kronan
för att återbekomma ett torp, som förr tillkommit klockaren.4
leke alla församlingar hade egna klockare. Ett par
församlingar tillhörande ett och samma pastorat kunde hafva en gemensam.
J Vis. prot. 30 nov. 1634.
- Vis. prot. i dec. 1634.
5 Vis. prot. 17 nov. 1634.
4 Vis. prot. 17 dec. 1633.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
