Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
g. westling
Förordningar utfärdades, men de åtlyddes ej noggrant. Äfven
från landsförsamlingar förspordes, isynnerhet mot slutet af
ifrågavarande period, anmälningar om folks olust att taga vara på
gudstjänsttillfällena. Måhända hade landets långvariga krigstillstånd
någon del i den förslappning, som märktes i hågen att bevista
församlingens allmänna gudstjänst. Äfven å landsbygden vållade
lcroglifvets frestelser, att somliga försummade tidegärden; så
mycket mer som krogar flerstädes lockade i kyrkornas grannskap och
förledde- kunder att stanna vid krogdisken i stället för att träda
in i Herrans hus. Andra lämnade gudstjänsten å sido för att på
kyrkvallen få råka och samspråka med bekanta, hvartill kanske
bäst tillfälle erbjöd sig där, enär de fåtaliga vägarnas mångenstädes
usla beskaffenhet lade svårigheter i vägen för den glest boende
befolkningen att annorstädes sammanträffa. Denna osed att stanna
utanför templet i stället för att därinne lyssna till predikan
och Guds ord bekämpades af biskoparna, som vid sina visitationer
bötfällde dem, som utpekats såsom de mest försumliga.
Sockenstämmor sökte ock hämma denna ovana. På en dylik stämma
1614 i Linköping beslöts till och med, att de drängar, som under
gudstjänsttid höllo till på kyrkogården, skulle sättas i »kistan»
förutom att de skulle åläggas böter till domkyrkan.
Att skälen till gudstjänstens försummelse kunde vara
mångfaldiga, framlyser ock till ex. ur förut berörda utlåtande af präster
i Göstrings kontrakt angående yppighet i kläder och förplägning
vid gästabud. De utläto sig där äfven om vanliga orsaker till folks
försummelser af allmänna gudstjänsten, sägande: »Många ibland
allmogen hafva för sed bittideliga om söndagsmorgonen resa på
frieri och taga hos hvarandra ja-ord på deras vägnar, som dem
hafva utsändt. När de komma och reda sitt värf, sätta de sig
sedan till bords, dricka sig druckna med hvarandra, medan folket
är i kyrkan, och försumma med värden i huset gudstjänsten. De,
som äro kallade i brudefärd och om lögerdagsafton framkomma
till bröllopsgården, sitta ock mångenstädes natten öfver och dricka,
komma sedan druckna till kyrkio och sitta där och sofva i stolarne.
När pastores med penningeböter till kyrkan dem därföre näpsa,
hafva de ett feigt hufvud. Och hålla vi det så före, att dessa och
andra sabbatsbrott besvärligen kunna afskaffas, utan höga
Öfverheten härom låter utgå ett strängt mandat i alla provincier i
riket och pålägger landshöfdingarna och befallningsmännen
exeqvera straffet hos dem, som brottsliga finnas ». Egennytta och världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
