Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
g. westling
så mycket ondt hon ville. Hon kunde kasta »knorreträ» mellan
äkta makar och därmed komma åstad, att dessa aldrig komme att
vara sams; ja, hon hade medel till att binda tungan på sin
kyrkoherde, så att denne på predikstolen icke skulle kunna få fram ett
ord.1 Förfärande blefvo dessa trollpackor, när de ställde sin
illfun-dighet och arga list också till tjänst åt andra, som trängtade efter
att få släcka sitt hat mot någon fiende. Från år 1638 omförmäles,
att en hustru från Kisa socken sökt en dylik kvinnas bistånd för
att kunna på lämpligt sätt göra sig af med sin äkta man.
Löf-jerskan anvisade henne ett sätt, som hon borde följa för att nå det
åtrådda målet. Som till föreskrifterna hörde, att hustrun skulle
gräfva ned mannens skjorta jämte hvitlök i jorden, efterkom hon
denna tillsägelse, men när hon sedermera åtalades i domkapitlet
för sitt »kokleri», sökte hon undskylla sig med påståendet, att hon
myllat ned allenast en »klut» af nämnda plagg.3 När otuktiga
kvinnor sökte blifva af med sina foster, voro dylika häxor deras
råd och hjälp. Den medicin, som de då ordinerade, var som vid
ali deras praktik bemängd med vidskepelse. Så t. ex. råddes en
kvinna, som i nämnda ärende uppsökt en dylik löfjerska, att
skafva malm af en kyrkklocka, blanda pulvret med materia från
ett svalbo och därefter förtära blandningen.3 Vidunderliga voro
i regel de kurer, som signerskorna och löfjerskorna föreskrefvo.
De visste, att det superstitiösa i dem verkade suggererande på
patienterna och klienterna och gjorde dem tillitsfulla mot kuren.
Vidskepelsen frodades ingalunda blott bland de obildade
folklagren. Ståndspersonerna inom stiftet, dess adel och prästfamiljer,
som bort vara något mera upplysta, voro såsom deras gelikar
annorstädes starkt smittade däraf. Exempel förekommo, att åtalade
signerskor anförde i konsistorierna till sin ursäkt, att medlemmar
af nämnda samhällsklasser tagit deras konster i anspråk.
Ehuru visserligen själfva ej alldeles fritagna från vidskeplighet
sökte dock biskoparne med kapitlet samt prästerskapet att
bekämpa trolldomsväsendet i dess olika former samt understöddes
därvid äfven af den världsliga makten. Hertig Johan af Östergötland
utfärdade 1614 ett patent, som sökte med hotelser af barbariska
straff afskrämma furstedömets befolkning från allt
trolldoms-väsende. De, som beträddes med »läsningar och löfjeri och andra
1 Kons. prot. 6 febr. 1642.
2 Kons. prot. 21 dec. 1638.
3 Kons. prot. 11 aug. 1647.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
