Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gustaf Brandt. Carl Olof Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 6
gustaf brandt
själfklart väckelserörelsen sitt stöd. Den fria associationsrätten,
ett af väckelserörelsernas förnämsta kraf, stod ju dessutom för allt
hvad liberalism heter som ett ouppgifbart mål.
Men det må påpekas, synes oss, att väckelsens representanter
icke oförbehållsamt medgåfvo denna förbindelse med den
politiska liberalismen. Denna häfdade som bekant icke blott
samvetsfrihet utan vidt utsträckt tankefrihet, och tankefrihet låg nu för
visso tämligen utanför den på gammalprotestantisk dogmgrund
rotade nypietismens intressen. Man behöfver blott betrakta
förhållandena vid den Scottska frågan 1842. Aftonbladet, som
samma år dragit i härnad till förmån för den Strausska skriften om
evangelierna, sätter i flera ledande artiklar i gång en häftig
kampanj mot metodistpredikanten i Stockholm, Georg Scott, en
centralgestalt i den då rådande nydaningsperioden. Redan 1841 heter
det i en recension af en bok om metodismen: metodismen har
»gjort sig till en tvångets, mörkrets, intoleransens och svårmodets
lära.–-Hon är i moraliskt hänseende, hvad den yrande jako-
binismen var i politiskt afseende: ett nivelleringsarbete, som
börjar med det andliga för att nå det världsliga området, därigenom
att hon utdömer Skaparens yppersta gåfvor: förnuftet,
tankekraften, utvecklingsgåfvan och glädjen»1, ja, den »är en andlig
pestilentia, som hotar smyga sig in i protestantismens ådror».2–-—■
Innebörden i dylika uttalanden, med hvilka otaliga andra skulle
kunna jämföras, framstår i klar dager, när vi besinna, hvilket
inflytande just denne Scott utöfvade på väckelsens nu
framträdande centralgestalt Carl Olof Rosenius. Den intolerans, som
härvid afspeglades, är emellertid förklarlig på grund af den allmänt
politiska bakgrund, mot hvilken den kan ställas. Reuterdahl,
liberalismens afgjorde och myndige motståndare, hade nämligen
tagit till orda i metodistfrågan i en mycket uppmärksammad
artikel: »Om religiös metodism»3, i hvilken han intog en relativt
fridsam hållning gentemot den metodistiskt inspirerade väckelsen
i Stockholm, och bekant är ju, hvilken fördomsfrihet Stockholms
konsistorium till en början ådagalade beträffande frågan om den
metodistiska samfundsbildningen i hufvudstaden.
Lika visst som väckelsen just beträffande metodismen i
Stockholm icke delar Aftonbladets uppfattning, lika visst är det, att den
1 Aftonbladet 4 dec. 1841.
2 Aftonbladet 2 febr. 1842.
3 Theol. Quartalsskrift 1840, sid. 9 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
