Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nathan Söderblom. Ärkebiskop Stefans invigning i katedralen i Sens år 1164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
nathan söderblom
»Oremus, dilectissimi nobis, ut his viris ad utilitatem Ecclesiæ
provehendis (enligt Duchesnes ändring af providendis) benignitas
omnipotentis Dei gratice suæ tribuat largitatem ». »Mina älskade, låtom
oss bedja att den allsmäktige Guden i sitt goda behag må förläna sin
nåds rikedom åt dessa män, som nu skola ägnas åt kyrkans
förkofran.» Alla nedföllo och bådo, medan litanian sjöngs. I denna
förra del af invigningsakten deltog sålunda hela församlingen med
sin åkallan.
Sedan följde aktens andra del, i hvilken påfven ensam hade
ordet. Efter litanian reste sig påfven upp från bönen och uttalade
öfver kandidaten tvenne böner. Den första lydde: »Propitiare,
Domine, supplicationibus nostris, et inclinato super hos famulos tuos1
cornu gratice sacerdotalis benedictionis tuce in eos1 effunde virtutem.»
»Se, Herre, i nåd till våra böner, och utgjut öfver dessa dina
tjänare mecl den prästerliga nådens smörjelsehorn din välsignelses
kraft.»
I Kungl, bibliotekets sakramentarium återfinnes denna bön
ordagrant lika, blott att »din tjänare» står i ental för vigning af en enda
biskop i stället för den romerska formelns flertal. Men bönen föregås
i vår handskrift omedelbart af en skön,kort åkallan Adesto af följande
lydelse:
»Adesto supplicationibus nostris, omnipotens Deus, et quod
hu-militatis nostræ gerendum est ministerio tuæ virtutis impleatur effectu. »
»Allsmäktige Gud, var oss nära när vi åkalla dig och uppfyll med
din krafts verkan det som skall utföras genom vår ringhets tjänst. »
Efter dessa korta bönerop: Adesto etc. och Propitiare etc.
läste enligt romerska ritualet påfven den egentliga invigningsbönen,
Deus honorum omnium, som i de af Duchesne undersökta
gammalromerska ritualböckerna benämnes Eucharistia, i
Stockholmsri-tualet Consecratio. I denna romerska konsekrationsbön är mot slutet
ett långt tillägg infogadt i Gelasianum och Missale Francorum,
medan tillägget saknas i Leoninum och Gregorianum. Såsom vi
r^dan nämnt, följdes i de forngalliska kyrkorna ett något afvikande
ritual. Den förmodan ligger då nära, att tillägget i Missale
Francorum skulle vara en egendomlighet för den galliska ritus. Duchesne
anför emellertid ett talande skäl mot en slik förmodan. Endast i
Rom ordinerades flera biskopar samtidigt. I öfriga kyrkor står i
ritualet, såsom vi redan sett i Stockholmssakramentariet, singularis,
i Rom pluralis: påfven invigde flera electos på en gång. Nu visar
1 Stockholm: hunc famulum tutan.
* Stockholm: in eo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
