Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem var den egentlige upphofsmannen till den
berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
Den Skytteanska skolan, som af kännare anses ha varit till
stort gagn för lapparnas kristna fostran, grundades på vår store
hjältekonungs befallning i K. bref, dat. Alt-Stettin d. 20 juni 1631.
Detta bref har visserligen förut en gång (1851) efter en i Uppsala
U. B. förvarad kopia varit tryckt på svenska, af A. R. Hasselhuhn, i
hans arbete: »Om Skytteanska Scholan i Lycksele Lappmark»,
Sundsvall 1851. Men som denna åtminstone till omfånget tämligen
obetydliga doktorsafhandling (ett litet häfte om 24 sidor)
numera är svårtillgänglig, återges det här i det följande1 (bil. II) i
enlighet med en af Pär Sparre vidimerad i Riksarkivet förvarad
[närmare hvarest skall i det följande meddelas] kopia, som jämförts med
och befunnits i hufvudsak så godt som ord för ord lika med
Riksre-gistraturet d. 20 juni 1631 [fol. 4i5v—416]. Enligt detta bref
tillsätter den äfven för lapparnes väl nitälskande konungen sin forne
lärare, den utmärkte Johan Skytte till en »directorem öffuer en
Scholas anrettende j Lappmarken, huilken Schola wij tillstå honom
at anrätta vthi Wma [ = Umeå] Lappmark till en begynnelse eller
fundament till Lapparnes vnderwissning, Effter som han och sielff
vnderdånigst hafuer lofuat Dertill hafua ali möclo ospar[dh],
Så widt gudh dertill sin nåde förlänandes warder»––-
Till skolans underhåll anslog konungen kyrkotionden (ej
»krono-tionden» såsom Anjou uppgifver2) från Umeå socken. Skytte
visade sig i framtiden äfven efter sin store konungs död ha »ali
mödo ospard», när det gällde att främja den lappska skolans väl.
Då anslaget befanns otillräckligt för skolans vidmakthållande,
hopbragte Skytte en för den tiden ganska betydlig penningsumma:
»5000 Dr godt silfvermynt»3 dels genom egna gåfvor, dels genom
1 I. latinsk öfversättning finnes brefvet tryckt hos Joannes Baaz I Senior,
Inventarium Ecclesiæ Sveogothorum, Lincopiæ 1642, s. 786, 787 och i tysk
öfvers, hos J. Schefferus, Beschreibung von Lappland, s. 84.
2 L. A. Anjou, Svenska Kyrkans Historia ifrån Upsala möte år 1593 till
slutet af Sjuttonde århundradet, Stockholm 1866, s. 322.
8 K. Br. d. 5 nov. 1634. Jfr Anjou a. a., s. 322’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
