Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
ernst lundström
att förmå andra att skänka penningar till det goda ändamålet.
En inträngande, längre skriftlig maning att »till skiuta och
för-hiellpa» »i synnerhet till den Lappske Scholans uprättelse»
finnes i kopia af anonym hand med påskrift »Relation om Lapparnas
religion, Guds tienst och tillstånd A:o 1634» s. 155 ibland »Svenske
Ecclesiastike Handlingar 1600—1649» i Riksarkivet (se bil. IV).
Det är sannolikt, att denna »Relation» tillkommit och utsändts
på Skyttes initiativ, och har den måhända i hög grad vunnit
ingång hos den tidens offervilliga människor och bidragit till
den nyss nämnda stora summans hopbringande. De penningar,
som på grund af nämnda »Relation» ev. kunde gifvas, »skole»,
står det i slutet af densamma, »uti de förnämligaste Städer
i Rijket uti god förwarning deponerade blifwa.» Enligt Anjou
(a. a. s. 322) mottog kronan de 5.000 dr s:mt »emot förbindelse
att derför erlägga åtta procent ränta och anvisade till denna ränta
kronouppbörden af 32 7/32 mantal i Umeå socken.» Denna ränta
belöpte sig till o. 400 dr s:mt årligen.1 Enligt K. Br. d. 20 juni
1631 skulle »directionen seden framgent hoss wälbe:de Her Johan
Skytte och hans posteritet blifüa». Bengt Skytte innehade också
i enlighet härmed skolans högsta styrelse efter sin fader.2 Det var
därför ej underligt, att den nya undervisningsanstalten för de
försummade lapparna fick namnet den »Skytteanska skolan».
Såväl äldre som nyare förf. inom detta område uppgifva emellertid
äfven, dels att den Skytteanska skolan är en slags fortsättning
af Piteå skola för lappbarn, till hvilken af Gustaf Adolf genom
skrifvelse af d. 24 febr. 1619 anslogs tionde-spannmålen från Piteå
socken, dels att Johan Skytte var den egentlige grundaren af den skola,
som bär hans namn.3 T. o. m. en så modern specialist på lappar-
1 E. W. B[ergman], Anteckningar 0111 Lappmarken i Histor. Tidskr.
1891, s. 216.
3 Elof Haller, Svenska Kyrkans mission i Lappmarken under
Frihetstiden. Akadem. Afh., Stockholm 1896, s. 8, 9.
3 Så i tBiogi’aphiskt Lexicon öfver Namnkunnige Svenske Män».
Fem-tonde Bandet, Upsala 1848. Art. Skytte, Johan, s. 12; [Jac. Fredr. Biberg],
Hernösands Stifts Historia och Herdaminne, I—III, Hernösand 1876—1879, se
III, s. 178; E. W. B[ergman], a. a. i Hist. Tidskr. 1891, s. 216, skrifver 0111
skolan i Piteå; »första uppränningen till den ännu existerande s. k.
Skytteanska skolan»; Jacob Fellman, Anteckningar under min vistelse i
Lappmarken, I—IV, Helsingfors 1906, se II, s. 347 o. III, s. 25: »Den förstaskola
för Lappska barn grundlades af Gustaf Adolf år 1619 i Piteå. Där
undervisades lappbarnen på sitt eget språk. Deras förste lärare var här Nicolaus
Andreæ Rehn, som för sådant ändamål på konungens befallning utgaf böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
