Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
ernst lundström
gången utgifvits i tryck i svensk öfversättning efter clet sistnämnda
manuskriptet af prof. K. B. Wiklund i »Svenska Landsmål och
Svenskt Folklif» utg. af J. A. Lundell, XVII, 4, Uppsala 1905,
s. i—23. Flere kapitel saknas dock i denna öfversättning, bl. a.
kap. 22, som bär öfverskriften: »De Religione quid hoc seculo
actum», d. v. s. enligt K. B. Wiklunds rubrik: )>Vad under detta
århundrade gjorts jör deras religion». Som detta kapitel berör
lappskolan i Lycksele och aldrig förut varit tryckt, öfverlämnas det härmed
(bil. V) åt trycket enligt den i Riksarkivet förvarade handskriften
jämförd med den ofvannämnda i Kungl. Biblioteket befintliga.
I kap. 23 »De exercitijs Religionis modernism, af K. B.
Wiklund delvis återgifven i svensk dräkt under rubriken: »Om
deras nuvarande religionsutövning», stå några utsagor
åtminstone i skenbar strid mot Niurenii till Skytte insända
beskrifning och vittna i alla händelser om, att Niurenii
»Lap-landia» är af betydligt senare datum än den Skytteska inlagan.
En glädjande förändring till det bättre synes under den tid, som
förflutit mellan dessa skrifters affattande, ha inträffat med
lapparna och kan måhända förklara de skenbara motsägelserna.
I Niurenii inlaga till Skytte säges (såsom förut antydts), att
lapparnas svåra trolldom m. m. sällan kommer i ljuset och, om det sker,
ändå blir ostraifad till följd af vederbörande myndighets rädsla.1
Niurenii, Skyttes och Rådets nitälskan synes ha burit frukt
åtminstone i en strängare lagskipning, som på lapparnas dåvarande
låga ståndpunkt hade fog för sig och i alla händelser hörde tiden
till. Ty i Lapplandia kap. 23 heter det härom: »Afgudadyrkan
och annan trolldom och besvärjelser, va.rmed de förut befläckat
sig ock lemnat sig i onda andars våld, försvinna ock förminskas
nu för tiden för var dag, varför Gud vare lovad. Detta sker från
deras sida icke i följd av gudsfruktan ock förmaningar, vilka
hittills icke kommit dem till del i synnerligen rikt mått, utan i följd
af skräcken för straff ock för överheten, vilken icke lemnar dem
ostraffade, som ertappas med besvärjelser ock andra dylika
skänd-liga ting.»–-•
Svårare att förklara är dock den motsats, som råder om de
olika utsagorna rörande lapparna och uppståndelsetron. I sin
inlaga till Skytte skrifver Niurenius (1 mom. 6): »Alle andre tronnes
Articklar tro de [lapparna] nogorledes, så länge een säger dem och
1 Se mom. 2: »Om Lapparnes Leffuarne».
2 Se K. B. Wiklunds öfvers, i a. a. s. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
