Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 skytteanska lappskolan
419
de minnas, Men Vpståndelsen ifrån the dödha wela dhe ey troo,
och fast än dhe iacka sig troo, Neka dee dhen lickuell för den
som dhe betro sig seya före». I »Laplandia» kap. 23 däremot står
raka motsatsen: »Ingen annan trosartikel ha de så lätt att tro på
ock antaga, som den om de dödas uppståndelse. Själarne ha de
visserligen förut på något sätt trott vara odödliga, framför allt
emedan de genom sin trolldom igänkänt sina avlidnas själar i
underjorden ock sagt sig där känt igän flera av lapparne än av
bönderna. Detta är kanske skälet till att de i hemlighet begrava
elddon, båge och pilar med den döde, emedan de äro vissa om att han
efter uppståndelsen skall återtaga sitt förra levnadssätt. Men då
de höra, att ingen har behov av något sådant i det andra livet,
uttrycka de sin glädje häröver. »* Antingen har en ökad närmare
kännedom under de år, som ligga mellan de båda manuskriptens
författande, förändrat Niurenii först uttryckta åsikt om lapparnas
upp-ståndelsetro, eller också har måhända framlämnaren af »Laplandia»,
sonen Zacharias Plantin, gjort något eget tillägg i sista kapitlet.
Till sist några biografiska notiser om Olaus Petri Niurenius.
Han föddes 1580 i Njurunda i Medelpad och tog sitt namn af sin
hemsocken. Fadern var kyrkoherden i Umeå, Petrus Olai
Gestri-cius. N. blef student 1599, magister i Helmstedt (Braunschweig)
1607, rektor vid Gefle skola samt kyrkoherde i Hille
prebende-pastorat 1610. Här inträffade det egendomliga, ja troligen
enastående, att fyra (4) bröder efter hvarandra innehade samma
viktiga ämbete. Ty efter 01a.us Petri Niurenius kom brodern
Magister Erik P. N. 1619—23 (död såsom kyrkoherde i Umeå 1661)
och efter honom brodern mag. Nils P. N. 1623, som slutligen fick
till efterträdare brodern Joan P. N. 1625 (död såsom kyrkoherde
i Njurunda 1641). De 4 brödernas fader, Petrus Gestricius, säges
också hafva innehaft platsen någon tid2, men skall år 1577 ha
blifvit afsatt åtminstone från rektoratet i Gefle, då han vägrade
antaga Johan III:s liturgi.3
Olaus Petri Niurenius blef efter att år 1611 speciminerat i
Uppsala under den berömde professorn, sedermera biskopen
Johannes Rudbeckius4 år 1619 utnämnd till kyrkoherde och år 1623
till prost i Umeå. Död såsom sådan 1645.
1 Enl. K. B. Wiklunds a. öfvers. »Svenska Landsmål» XVII, 4, 1905, s. 23.
* I. Grape, Svenska Lappmarkens Herdaminne, Umeå 1853, s. 32.
3 Fant’ & Låstbom, Upsala Ärkestifts Herdaminne, Band II, s. 57.
4 C. A. Gottlünd, Historiska notiser angående Kurckska ätten,
Helsingfors 1862, s. 97 not. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
