Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Ernst Lundström. Hvem var den egentlige upphofsmannen till den berömda s. k. Skytteanska skolan i Lycksele?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
011 skytteanska lappskolan 425
i dageligit taall och huusshandlingar, Men phrases Scripturæ och
tronnes Articklars ordh förstå dlie intz[et].
Altarens Sacrament meddeles dem, Men huar nogon skulle
komma, som examinerade dem, williandes wette af dem huadh de vnder
Brödh och wijn bekomma, heller huadh nytto dermz[edh] älir, sampt
liuadh hörer till wärdigheeten, skall man ey finna een iblandh
hundrade. I Norre Lapmarkerne som det wete, doch meddelandes dem
vthan förhöör i sine Christendoms stycker Saenmientet huilket är
o werdigt.
Döpelsens Sacrament tillfogas dem och så, Men icke oftare
dö-pes deres barn än på förbe :de tyder, Lefua dhe till den tiden så året
[ = är det] got, Lefua de intz[edh] så döö dhe odöpte, och aldrig är
dem vnderwist om nöddop, för än i min tidh, derföre är een partt af
barnen åhrs gamble, halft ålir, een part och der Vnder, så man råder
icke wähl medh de stoore, när man dem döpa skall.
Dhe siucke iblandh Lapparne, besökies aldrig i fiälden med tienst
och altarens Sacramente vthan döö sin koos osclirifftade, otröstade ocli
oaflöste, den onda anden som sina så anfechtar, är näst med sina
lögner, gör sit till saken, så at lion blifuer wiss opå deres Siälar.
Alle andre tronnes Articklar tro de nogorledes, så länge een
säger dem och de minnas, Men Vpståndelssen ifrån the dödlia wela dhe
ey troo, och fast än dhe iacka sig troo, Neka dee dhen lickuell för den
som dhe betro sig seya före.
Här Vthaf kan man see lapparnes ymkelige lägenheet, än nogot
folkz på iordenne, dädh bestå är med dem, at dhe tro presterne och
hafue ey någre principia emot den Christelige Lahr an. Höra wähl till,
alle vndra på lährona, doch icke sådanne lust liafuandes dertill,
sås-som den, såssom derigenom will vndfly heluetis fördömelsse.
Om Lapparnes Leffuerne.
Lapparne liggia winter och Sommar i koyer, Kåll Påuluner af
walmar vthan huuss håller Bastugur aldeles, ofta sit Lägre
omwäxlan-des I Födan, Vthan Ööll och Brödh, Lefuandes mz[edh] Fogeli Fiscli
och Köt, af allehanda Creatur, föga än alt Vthan Salt Nogot brödh,
Miöll ocli Brenwyn hafua de icke j förrådli till at hålla lifuet medh,
när Fogeli fisch och andre Wildiur ey wanka, och deres egne Renar
äre onyttige till at slachte. Råå ocli Röör hafua dhe sig emellan, föra
alle sine trätor fram för Lagh och ting. Och dem blifuer laghskepat,
dhe ähre heemligit folck och saniliällige, Och deres missgerningar
komma sällan j huset vnder Peen och Straff, synnerligen deres truldom
Oansedt dhe blifua stundom bahre åtagne rädes politici dem för
räd-oga, straffa som sig borde, Och så länge så gåår till får ey Gudz anda
rum. Vthlagorne är dem så lindrade så at de dheraf icke hafua
or-sack till at klaga, plura in tractatu de lapland: alias.
3. Om Altarens
Sacrament.
• 4. Om
Döfrcl-ssen.
: 5. Dhe siukes
L besöckelsse.
: 6. Om
Vpståndelssen.
Vita
dome-slien.
politica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
